Fyra berättelser - bland annat en om "fiske förbjudet"
Det här är en opinionstext, åsikterna är skribentens egna.
En bild, en saga, en berättelse eller en liknelse kan ha ett budskap som ofta säger mera än tusen ord, och som är relevant i alla tider. Sådana bilder och berättelser behöver nödvändigtvis inte någon utläggning. Oftast fattar man ändå poängen, som är det viktiga.
Tänkte därför återge fyra korta berättelser, mer eller mindre kända, som du tolkar som du vill och drar dina egna slutsatser av.
Kampen mellan det goda och det onda
En gammal Cherokee-indian undervisade sitt barnbarn om livet. Han berättade om kampen som pågår inom oss människor.
Han sade att i alla människor bor två vargar som slåss sinsemellan. Den ena är ond och kännetecknas av vrede, avundsjuka, sorg, ånger, girighet, övermod, självömkan, skuldkänslor, förbittring, mindervärdighetskomplex, lögner, falsk stolthet, överlägsenhet och självupptagenhet.
Den andra är god och har glädje, frid, kärlek, hopp, ödmjukhet, vänlighet, godhet, empati, generositet, ärlighet, medlidsamhet och tilltro.
Barnbarnet funderade en stund och frågade sin farfar: Vilken varg vinner?
Den gamle Cherokee-indianen svarade: Den du matar!
Fiske förbjudet!
Alla misslyckas vi ibland. Alla gör vi fel ibland. Alla gör vi sådant som bibeln kallar för synd.
Det vi bekänner och ber om förlåtelse för, det gömmer Gud i glömskans hav, sägs det.
Vid det havets strand finns en skylt där det med stora bokstäver står: Fiske förbjudet!
Förunderligt om bön
Jag bad om rikedomar, så att jag skulle bli lycklig, jag fick fattigdom, för att jag skulle bli vis...
Jag bad om makt, så att jag skulle få människors hyllning, Jag fick svaghet, så att jag skulle känna behovet av Gud...
Jag bad om allt för att kunna njuta av livet, Han gav mig livet, så att jag skulle njuta av allt...
Jag fick ingenting som jag bett om – men allt jag hoppats på.
Nästan mot min egen vilja besvarades mina outtalade böner. Bland alla människor är jag rikast välsignad.
Hur ska jag vara för att vara "rätt"?
En man var på besök i Kina och råkade hamna på ett stensliperi. Kineserna har under tusentals år utvecklat en fantastisk förmåga att slipa olika föremål i sten. Mannen stod helt fascinerad av stensliparen, som höll på att slipa det sista på en elefant.
– Är det inte väldigt svårt att slipa en elefant i sten?
– Nej, inte alls. Det är bara att slipa bort det som inte är elefanten!