Fungerar äldreråden som en gummistämpel?
Det här är en opinionstext, åsikterna är skribentens egna.
Under hösten 2023 formulerade Äldreombudsmannen, Äldreinstitutet och Finansministeriets öppna förvaltning en enkät som skickades till kommunernas och välfärdsområdenas äldreråd.
Äldrerådet är de äldres lagstadgade påverkansorgan som ska bevaka de äldres möjligheter att vara delaktiga och kunna påverka.
Enligt enkäten hade välfärdsområdenas äldreråd större rättigheter att delta i fullmäktiges och nämndernas möten än kommunernas äldreråd.
67 procent av välfärdsområdenas äldreråd hade rätt att delta i välfärdsområdesfullmäktiges möten.
Av de kommunala äldreråden hade endast 20 procent närvaro och yttranderätt i nämndernas möten.
Ungdomarnas motsvarighet, Ungdomsfullmäktige, har rätt att utse en företrädare som har rätt att närvara och yttra sig vid kommunernas och välfärdsområdenas nämnders och fullmäktiges sammanträden.
Äldrerådet ska ges reella förutsättningar att påverka som lagen föreskriver.
Men detta leder till en ojämlik behandling av invånargrupperna. Detta gäller även de andra påverkansorganen. Vilket i fallet med äldreråden även leder till åldersdiskriminering.
Pensionärsförbundens intresseorganisation PIO och äldreombudsmannen föreslår att de lagstadgade äldreråden ska ges en faktisk möjlighet att agera och påverka beslutsfattandet i ett tillräckligt tidigt skede.
De föreslår också att äldreråden ska ges närvaro- och yttranderätt vid de viktigaste nämndernas och sektionernas möten för att till beredningen framföra information som berör de äldre.
Vi i seniorförbundet ansluter oss i Pensionärsförbundens och äldreombudsmannen yrkan på att påverkansorganen, med äldrerådet för de äldres del, ska ges reella förutsättningar att påverka som lagen föreskriver.
De nyvalda kommun- och välfärdsområdesfullmäktigena har nu en utmärkt möjlighet att rätta till detta problem inför den kommande fullmäktigeperioden.