Frivilliga tryggar säkerheten på Utö – hjälp kan fås på bara några minuter i stället för en halvtimme
Sedan i våras har Utö en egen första responsgrupp som bistår räddningsmyndigheterna vid räddningsuppdrag.
Gruppen är i ständig beredskap och drivs av frivilliga. Deras uppgift är att rycka ut när larmet går och starta första hjälpen vid olycksfall eller sjukdomsattack innan de professionella hjälparna är på plats.
Hittills har gruppen haft fyra utryckningar. Alla skedde under sommaren.
– Det är förvånansvärt att det inte inträffat fler tillbud med tanke på hur mycket folk som rör sig på ön sommartid, säger Utöbon Disa Öhman som leder gruppen.
Ett 40-tal personer bor året om på Utö. Om somrarna ökar antalet tiofalt då stugfolket, turisterna och båtfararna kommer till ön.
Gruppen har fått positiv respons från öborna.
– Tryggheten ökar när hjälpen når de drabbade snabbare, säger Öhman.
Utan Utögruppen vore räddningstiderna långa
För gruppen tar det i snitt 5-6 minuter att rycka ut. Det är snabbt jämfört med de knappt 60 minuter det för ambulanspersonalen att tas sig från Nagu till Utö med båt.
För läkarhelikoptern i Åbo tar det cirka en halv timme att nå fram.
– Det är lång tid att vänta för en människa som är svårt sjuk eller skadad, säger Öhman.
– I vanliga fall får man räkna med att hjälpen från myndigheterna kommer inom en timme, men nu kan vi hjälpa snabbt. Och när helikoptern kommer kan den åka iväg snabbare när vi redan samlat basuppgifterna. De behöver inte börja från noll, säger hon.
Gruppen består av nio frivilliga som övar varannan fredag. De övar i före detta Utö forts gamla vapenlager.
Larmberedskapen är gruppens huvudsakliga uppgift, men det är också viktigt för gruppen att kunna sprida grundläggande kunskaper om första hjälpen till de andra byborna.
– Vi har bland annat visat hur man använder defibrillator, säger Öhman.
Vem som helst kan lära sig använda defibrillator eller hjärtstartare. Defibrillatorer finns tillgängliga på flera platser i den skärgården. I Väståboland finns hjärtstartare i Nagu, Korpo, Houtskär och Iniö.
Första responsgruppen som drivs i Röda Korsets regi ordnar också temakvällar kring hälsa och välmående.
Gruppen skiljer sig från Röda korsets traditionella första hjälpen-grupper genom att den alltid är i beredskap. Gruppens medlemmar har också fått mera utbildning.
Samarbetet mellan myndigheterna och de frivilliga är det viktigaste i gruppens verksamhet. När någon på Utö ringer 112 larmar nödcentralen Utögruppen.
– Vi har informerat byborna att om det händer något ska de ringa 112, då kommer larmet som meddelande till oss. Det är viktigt att poängtera att allt går via myndigheterna, säger Öhman.
Samarbetet mellan frivilliga och myndigheterna är unikt.
Också från myndigheternas håll är man nöjda med samarbetet.
Ger trygghetskänsla åt patienten
Tomi Nieminen, direktör för akutvården vid Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt, säger att gruppen framför allt påskyndar vårdprocessen för de drabbade.
På det viset hjälper man också sjukvårdsdistriktet att förverkliga sina lagstadgade uppgifter.
– För den enskilda patienten ger gruppen en känsla av trygghet och kan i bästa fall rädda liv genom att snabbt anlända till platsen. Utögruppen kan enkelt vara i kontakt med akutvårdarna och förmedla en situationsbild över händelsen, säger Nieminen.
– Utögruppen är unik och ett resultat av vårt utökade samarbete med myndigheterna. Bortsett från situationen på land finns ingen liknande grupp i vår skärgård. Den närmaste finns i Hailuoto, säger Annalena Sjöblom, verksamhetsledare i FRK Åboland.
Utögruppen är ett resultat av beredskapsprojektet Skärgårdshjälpen.
Projektets mål är att stärka beredskapen i skärgården genom att utbilda frivilliga inom sjöräddningen, frivilliga brandkåren och Röda Korset i första respons. Totalt har 56 personer utbildats.
Projektet är ett samarbetsprojekt mellan Röda Korset Åbolands distrikt, Åbolands brandkårsförbund, Frivilliga Sjöräddningen, Egentliga Finlands Sjukvårdsdistrikt och Egentliga Finlands Räddningsverk.