Franskt kammarspel och vänskap och vårdreform

Barnmorskan (Sage femme)

Frankrike 2017

3/5 stjärnor

Regi: Martin Provost

I rollerna: Catherine Frot, Catherine Deneuve, Olivier Gourmet

1:58

Claire (CatherineFrot) är barnmorska. Hon har en son som studerar medicin (när flickvännen är gravid vill han bli barnmorska). Sjukhuset (läs Heideken) där skickliga och empatiska Claire arbetar stängs. Att hon är skicklig och omtyckt får vi se i många, snyggt filmade förlossningsscener.

Vårdreform; ny anstalt ägd av investeringsbolag skall producera hundrafalt, tusenfalt och med mindre personal. Claire vägrar befatta sig med nymodigheterna och snart är hon arbetslös.

I kolonialträdgården blir hon bekant med en lastbilschaufför (OlivierGourmet), charmig och livsbejakande.

En vacker dag klampar Beatrice (Catherine Deneuve) in på scen. Också hon levnadsglad, trots allt.

Hon är Claires motsats, hon dricker sprit, äter rött kött, röker tobak och spelar poker. Beatrice är personen Claire hatar. Den eleganta damen, som försörjt sig på män före poker, var för trettio år sedan Claires pappas älskarinna; styvmoder nästan, men försvann, en tragedi.

Men krockarna i leder till någon form av vänskap i detta franska kammarspel, ”Sage femme”, ”Barnmorskan” på svenska. Med möda putsade fasader krackelerar.

Filmen är skriven uttryckligen för dessa två Frankrikes största filmstjärnor, Catherine Frot och Catherine Deneuve. Den är pratig som klassisk fransk film plägar vara, berättartekniken är det inget märkvärdigt med, men de två tillsammans skapar filmupplevelse.

Deneuve är bäst, utan henne tomgång, vågar påstå att hon hade roligt när hon regisserades av Martin Provost, upphovsmannen till berättelsen om konstnären ”Séraphine”, 2008 och om författaren Violette de Luc (och Simone de Beauvoir) 2013.

”Barnmorskan” är inte på det sättet verklighetsbaserad. Men behandlar livets stora frågor, liv död och kärlek på ett sympatiskt sätt. Skådespeleriet är roligt, underhållande och njutbart; med snäppet mindre begåvade i rollerna hade filmen varit tråkig.

Krister Lindberg

lindbergfilm@gmail.com