Från välförberedda planer till snabba pilotprojekt – en arbetskulturförändring

kvinna med ljust hår och ljusgrön huvtröja ler mot kameran
Publicerad:

Det här är en opinionstext, åsikterna är skribentens egna.

Jag är en person som gillar snabba ryck. Jag älskar businesstrender och vill gärna ta i bruk ny teknologi så snabbt som möjligt, helst innan det finns några regler och processer som saktar ner farten, mitt motto är nämligen att allt välplanerat är fortfarande ännu totalt ogjort.

I stället för att fastna i långa planeringsfaser och vänta på att något ska bli färdigt för lansering, väljer jag alltid att agera pragmatiskt, nyfiket och agilt, ja vill trycka på enter och se vad som kan hända.

Även om det finns en risk att allt går åt skogen, litar jag på att korrigeringar kan göras längs vägen – och att man på så sätt ändå når målet snabbare.

Genom att snabbt sätta i gång pilotprojekt kan man testa nya idéer och metoder i praktiken, vilket enligt min erfarenhet leder till snabbare lärande och bättre anpassning.

Ett bra exempel på agilt testande, var då vi inom vår organisation bestämde att inom ett år så kommer alla i företaget att dagligen använda AI i sitt jobb och redan cirka sex månader efter att vi kickstartade pilotprojekt i form av Copilot för att effektivisera vårt arbete, kan jag stolt konstatera att alla – precis alla – i organisationen nu använder AI dagligen.

Fördelarna med att implementera AI på ett agilt sätt har varit många: stärkt positionering som pionjär inom branschen, utveckling av expertkunskaper, förbättrad kandidat- och kundupplevelse samt tillväxt vad gäller lönsamheten genom effektivisering.

Det är avgörande i hela projektet var att ge personalen mandat att fritt testa sig fram efter att först ha funderat var de allra helst skulle spara tid.

AI-implementering inte är ett it-projekt som outsourcas till externa specialister – det handlar om att leda lärande och förändring tillsammans och gärna genom misstag.

Genom att motivera människor utifrån deras behov och personliga fördelar, samt engagera team och individer som aktiva deltagare, kan man skapa en kultur av kontinuerligt lärande och experimenterande.

Jag är övertygad om att lärande sker genom att göra och experimentera. När man saknar strikta regler och processer, gör man oftare fel – och det är just genom misstagen vi lär oss, vilket enligt min mening är det ett av de mest effektiva sätten att utvecklas och förbättra arbetssätt.

För att detta ska fungera måste organisationskulturen tillåta misstag.

Genom att bygga en praxis där gemensamma sparringsessioner, diskussioner och upprepning blir en naturlig del av arbetet, kan vi skapa en miljö där nya idéer och metoder snabbt testas och anpassas – utan rädsla för att misslyckas.

På så sätt undviker vi att fastna i långa planeringsfaser och kan i stället snabbt anpassa oss till en värld i ständig förändring.

Den avgörande faktorn för snabb utveckling är alltså att skapa en arbetsmiljö där medarbetarna känner sig trygga att ta risker och komma med nya, även galna idéer.

Hög psykologisk trygghet leder till kvalitativt samarbete och en bättre lärande- och utvecklingskultur, när människor känner sig trygga vågar de vara mer interaktiva och ta sociala risker – vilket i sin tur skapar bättre resultat.

Att våga släppa på förberedelser och planering är en kraftfull strategi för att driva innovation och utveckling.

Mina erfarenheter visar att detta angreppssätt kan ge betydande fördelar – inte minst en förbättrad kandidat- och kundupplevelse samt ökad tillväxt genom effektivisering.

Dessutom skapar det en arbetsplats där medarbetarna vill utvecklas och lära sig nytt, eftersom de snabbt inser hur viktigt det är för deras egen utveckling och värde på arbetsmarknaden.

Ifall din organisation ännu tvivlar med att testa sig fram med artificiell intelligens, kontakta mig så berättar jag mina värsta och pinsammaste misstag där ingen levande varelse skadades och som senare trots allt ledde till mycket bra affärer.

Marknadsförings- och försäljningsdirektör, ledningskonsult, Eilakaisla
Publicerad: