Från rutin till mening: Att se personen bakom diagnosen i äldreomsorgen

När minnesjuke Lasse flyttar till äldreboendet, dokumenteras i vårdplanen att han behöver hjälp med toalettbesök, byte av inkontinensskydd, duschning, påklädning, medicin- och matintag samt dagliga promenader.

Tisdagar efter frukost är det Lasses tur att duscha, något han tydligt ogillar.

Sittandes apatisk i duschstolen försöker han nypa vårdaren. Efter duschen måste han promenera men blir snabbt trött och vill sluta. Vårdaren tar hjälp av sin kollega och tillsammans promenerar de i armkrok med Lasse i korridoren.

På eftermiddagen ordnas sångstund, men Lasse vägrar delta.

Istället sitter han på rummet och bläddrar i fotoalbumet med naturbilder han själv fotograferat.

Lasses grundläggande behov blir tillfredsställda. Personalen arbetar effektivt, arbetsfördelningen och kommunikationen i teamet fungerar.

Lasse ska inte formas om för att passa in i verksamheten utan bemötas utifrån sin situation.

Klientaktiviteter erbjuds och personalen hinner med sina uppgifter och behöver inte bekymra sig över att kollegerna i nästa arbetsskift måste göra sådant de inte hunnit med.

Lasse är dock mer än sin diagnos; han har känslor, värderingar, livserfarenheter och drömmar.

För att förstå honom måste detta vara grunden för varje interaktion. Hans beteende kan ses som ett sätt att kommunicera, vilket hjälper vårdgivaren att förstå hans känslor.

Lasse ska inte formas om för att passa in i verksamheten utan bemötas utifrån sin situation.

När Lasse ses som person kan hans intressen och önskemål stödjas så att han upplever glädje och mening, även i sjukdomens svåraste perioder.

Projektet "Kreativ personcentrerad vårdkonst", vill förändra vårdkulturen inom äldreomsorgen genom ett personcentrerat arbetssätt med konst och kultur.

Projektet genomförs av Åbo Akademi i samarbete med flera utbildningsanordnare, bland andra Yrkeshögskolan Novia, och finansierat av Svenska kulturfonden och Konstsamfundet.

Personcentrerad vård skapar partnerskap mellan äldres erfarenheter, närstående och vårdpersonal.

Det kräver resurser, starkt ledarskap, gemensam värdegrund, effektiva arbetsprocesser och kontinuerlig kompetensutveckling.

Ledarskapet bör vara pedagogiskt, handledande med möjligheter till etisk reflektion och god kommunikation.

Tjänande ledarskap främjar självstyrning och arbetshälsa, vilket förbättrar arbetsförmågan, ökar engagemanget och motiverar personalen att stanna i arbetslivet.

När personalen kunde tillämpa personcentrerad vård ökade deras känsla av meningsfullhet och tillfredsställelse.

I en svensk studie undersöktes hur europeisk vårdpersonal upplevde jobbtillfredsställelse vid personcentrerad vård.

Förhållningssättet skapade initialt känslor av skuld och otillräcklighet på grund av konflikten mellan etiska vårdideal och organisationens fokus på uppgiftscentrering och effektivitet.

När personalen kunde tillämpa personcentrerad vård ökade deras känsla av meningsfullhet och tillfredsställelse.

Studien visade även att förhållningssättet främjade uppskattning och samarbete mellan kollegor, förbättrade arbetsmiljön och minskade stress och frustration.

Resultatet var ett förbättrat arbetsflöde, lägre arbetsbelastning, ökad självständighet samt minskad ångest, vilket ledde till ökad motivation, glädje och energi hos vårdpersonalen.

Att göra mera med de äldre än för är kärnan i personcentrerad vård, och kan förbättra livskvaliteten för de äldre och skapa en mer tillfredsställande arbetsmiljö för vårdpersonalen.

Genom att bekräfta individuella behov och livsberättelser kan vården bli mer hållbar och mänsklig, och bättre rustad för framtida utmaningar.

Camilla Pitkänen

Fortbildningsplanerare vid Yrkeshögskolan Novia

Kristina Westerén

Planerare vid Åbo Akademi, Centret för livslångt lärande