Framtidens universitet är ödmjukt, öppet för nya perspektiv och nära samhället

Ingen vet hur framtidens universitet kommer att se ut. Men det som är klart är att behovet av universitet inte kommer att försvinna.

Vad är visdom? Är fantasi viktigt? Hur ser framtidens universitet ut?

Med anledning av sitt hundraårsjubileum bjöd Åbo Akademi på en svepande paneldiskussion om universitetens framtid i den till bristningsgränsen fulla Sigyn-salen vid Aura ås strand.

Journalisten och aktivisten Maryan Abdulkarim tog upp vikten av lugn och ro i ett allt mer hektiskt samhälle.

-- Vi lever i ett samhälle där allt går allt snabbare, ett konstant race. Men om man vill göra ett bestående intryck måste kan kunna sakta ner och luta sig tillbaka, säger Abdulkarim.

Hon lyfte också fram behovet av nya perspektiv på kunskap. Till exempel saknas det romska perspektivet nästan helt, ansåg hon.

Nya perspektiv är något som Sveriges riksbanks chef Stefan Ingves också lyfte fram.

-- Det som gäller i framtiden är vilka kunskaper man har och hur man använder dem. Förutom att kunna sitt fält måste framtidens experter kunna tänka kritiskt, ifrågasätta konventionella visdomar, utmana konsensus och tänka utanför boxen, säger Ingves.

Dessutom måste man kunna kommunicera i både tal och skrift, ansåg Ingves. Retorik är i dagsläget något av ett fult ord, men Ingves anser att det är oförtjänt.

-- Jag lärde mig retorik som ung. Det är en allt viktigare kunskap i framtiden, säger han.

Inte science fiction

Ingves, som är född i Åbo, hade i panelen sällskap av en annan infödd Åbobo, nämligen Vänsterförbundets ordförande Li Andersson.

Andersson pratade om två forskningsprojekt som hon bekantat sig med vid Villmanstrands universitet. I det första projektet skapade forskare bränsle av luft och solenergi, i det andra skapade man protein ur samma råmaterial.

-- Tycker ni att det här låter som science fiction, frågade Andersson.

-- Vi har redan den nödvändiga teknologin. Det enda som saknas är den politiska ledningens vilja och ambition. Varför ska vi nöja oss med en agenda mindre än att lösa de största problemen för planeten och mänskligheten?

Angående frågan om vetenskapens framtid var Andersson kortfattad.

-- Det enda som kan sägas om vetenskapens framtid är att det inte finns någon framtid utan vetenskap, säger hon.

Professorn vid Syddansk universitet Alf Rehn var försiktigare med att förutspå framtiden.

-- Det är omöjligt att prata om hurdant universitetet är om hundra år. Vi måste vara ödmjuka, säger Rehn.

Enligt honom kommer vi i framtiden att se en explosion av vetenskapsområden som vi hittills inte kunnat föreställa oss. För att förbli relevanta måste universiteten vara snabba på att reagera på dem.

-- Det betyder inte att universiteten måste bli mera specialiserade, tvärtom. Universiteten bör se på sitt förflutna och återigen bli platser där bildade män och kvinnor kan utforska allt som berör kunskap, utan att binda sig till specifika ämnen, säger Rehn.

Nya frågeställningar

Författaren och journalisten Göran Rosenberg kompade Rehn på att universiteten måste bli bredare och öppnare.

-- För att citera T.S. Elliott: Var är visdomen som vi har förlorat åt kunskapen? Var är kunskapen som vi förlorat åt informationen?

Rosenberg påpekade att universitet är bundna av den vetenskapliga metoden, men den vetenskapliga metoden kan inte ge svar på alla frågor.

-- Vetenskapen kan forska endast i sådant som fungerar med den vetenskapliga metoden. Den ger inget svar på frågan vad det innebär att vara människa. För mig är det klart att framtidens universitet måste tillåta de här frågeställningarna, säger Rosenberg.

President Tarja Halonen tog upp de senaste årens nedskärningar inom universitetens finansiering. Hon påpekade att det är viktigt att prata om pengar.

-- Om inte annars så för att hålla männen i publiken vakna, säger hon.

Det andra centrala är att universiteten ska vara öppna, självständiga och ligga nära samhället, ansåg hon.

-- Universiteten och vetenskapen måste vara nyfikna och ta risker. Vi måste behålla barnets nyfikenhet hela vårt liv och undvika att bli passiva, säger Halonen.

-- Vår uppgift är att uppmuntra alla överallt att utnyttja sin fulla potential.

Diskussionen modererades av ÅU- journalisten Dan Lolax.

Henri Forss/SPT