Föreningslivet är den nordiska demokratins bas – ”Satsa inte bara på försvar och infrastruktur”

Förmågan till samarbete är det som har varit mänsklighetens styrka under civilisationens utveckling. Det frivilliga föreningsarbetet har varit basen för både idrott, kultur och politik.

På den svenska Idrottsgalan delas pris ut varje år till personer som med ideella krafter utan ersättning bidragit till att Sverige är en stormakt i en mängd idrotter.

Nära samverkan kring ett gemensamt intresse eller mål är en demokratisk process, som kan förena både unga och gamla och ge ett meningsfullt livsinnehåll.

Enligt den svenska ideella portalen förening.se har det samlade föreningslivet spelat en stor roll för demokratiseringen av det svenska samhället.

Studier visar att personer som är medlemmar i föreningar tenderar att känna ett större intresse och engagemang för den storskaliga demokratin på nationell och internationell nivå.

I Sverige finns det totalt cirka 200 000 föreningar och i Finland nära 110 000 olika registrerade föreningar och organisationer, d.v.s. en på var femtionde person i bägge länderna.

Genom att en person kan vara medlem i flera föreningar beräknas att var femte medborgare är aktiv inom den tredje sektorn.

Flest föreningar i Finland finns i huvudstadsområdet och i de tätbefolkade områdena kring Tammerfors och Åbo. Österbotten sticker ut bland övriga regioner med nästan lika många föreningar som i storstäderna.

I Sverige är den generella synen på föreningsverksamhet positiv.

Man vill ta tillvara föreningslivets synpunkter både för nya idéer och förslag, men även se dem som samarbetspartners i projekt som rör exempelvis stadsutveckling, tillgänglighet samt trygghets- och arbetsmarknadsinitiativ.

Föreningarna spelar också en viktig roll vid integrationen av nyanlända, både för social kontakt och som en utbildning i nordisk demokrati och samhällsengagemang.

Idrotten är som känt en brobyggare bland unga och i utsatta områden kan engagerade frivilliga ledare kanalisera ung energi till något konstruktivt.

Att sitta i en föreningsstyrelse leder till mognad och att man lär sig processer för att strukturera tillvaron.

Det är därför bekymmersamt om det offentliga samhället försvårar för föreningarna att få tillgång till vettiga lokaler och att få anslag för aktiviteter.

Villkorade stöd riskerar föreningslivets integritet och skapar onödiga klyftor i samhället.

Inom EU regleras föreningsfriheten i artikel 12 i EU-stadgan liksom i grundlagen i de demokratiska länderna. Den innebär att var och en har rätt att delta i föreningarnas verksamhet.

I den tyska förbundsrepublikens grundlag sägs att föreningarna som bärare av kulturella, sociala och ekonomiska värderingar åtnjuter statens särskilda skydd.

I Tyskland beräknas föreningarna bidra till nationalekonomin med mer än fem miljarder euro per år.

I ljuset av de viktiga bidrag som den tredje sektorn tillför samhället är tendensen bland de styrande att skapa en form av nattväktarstat, där offentlig finansiering till allt utom försvar, infrastruktur och domstolsväsende ifrågasätts, mycket riskabel.

Om verksamhetsförutsättningarna för den ideella sektorn försvagas skadas en av demokratins hörnpelare.

Den regering som inte inser detta kommer inte att förlåtas av historien.

Norden är en stark bastion för närdemokrati och för traditionen att individen utvecklar sina kunskaper, färdigheter och sociala nätverk inom föreningslivet.

Den regering som inte inser detta kommer inte att förlåtas av historien.

Här kan du läsa fler kolumner av Kjell Skoglund.