Föreningar, talkoanda och välmående
Det här är en opinionstext, åsikterna är skribentens egna.
Hur skulle vi klara oss utan alla våra föreningar, som sprider så mycket glädje och välmående genom sitt frivilliga arbete för allas vårt bästa?
Jag har i princip hela mitt liv varit aktiv i olika föreningar och förbund och sysslat med frivilligt arbete på flera nivåer lokalt och nationellt, både på ”salsgolvet” och i olika styrelser.
Därför vågar jag påstå att jag känner väl till det oerhört stora och viktiga arbetet man gör inom tredje sektorns föreningar och organisationer.
Det går troligen inte att mäta i pengar och tid, inte heller att räkna upp allt man gör, men de som ger sin tid och och sitt intresse för det frivilliga gör en stor samhällsgärning
Glädjande är också att se att traditionen lever vidare hos yngre förmågor vart efter vi äldre drar oss tillbaka.
Verksamheten bidrar i allra högsta grad till ökat välmående på alla plan oberoende om man är ”givare” eller mottagare, ung eller gammal, samtidigt som samhället sparar reda pengar i minskade vårdkostnader.
Kommunerna har på sitt ansvar att sköta invånarnas välmående med förebyggande åtgärder och senast nu är det dags att öka stödet till våra föreningar och frivilliga organisationer och samarbeta kring ekonomin, lokaler och verksamheten.