Förbipasserande brydde sig inte
Det här är en opinionstext, åsikterna är skribentens egna.
NÖDSAMTAL. Här om dagen, vid långa längan på Eriksgatan, där det finns bland annat skomakare, bankautomat och kiosk, sjunker en mansperson ner mot marken. Klockan är ca 13.30.
Ingen förbipasserande bryr sig om att stanna för att se till mannen. Ingen tog heller bild med mobiltelefonen.
Jag befinner mig på Salutorget, med torgutgrävningarnas avspärrning mellan, och ser då mannen sjunker ner mot marken. Jag tänkte först hjärtsvikt eller svindel av värmen.
Ett gäng arkeologer håller en palaver. En kvinnlig arkeolog ser mannen som vrider sig på marken och lämnar sin arbetsplats för att se till mannen. Arkeologen får gå en lång väg för att komma fram till mannen. Mannen är inte aggressiv, utan ligger lugn på marken.
Jag inser då, att jag måste befria arkeologen från mannen, för att låta arkeologen gå tillbaka till arbetet. Jag går runt avspärrningen och kommer fram till mannen som ligger på marken, märkbart berusad.
Jag frågar arkeologen om hon har ringt hjälp. Nej, det hade hon inte. Jag ringer genast nödnumret 112 och berättar att en berusad mansperson ligger på marken på Salutorget mot Eriksgatan och behöver hjälp.
Samtidigt befriar jag arkeologen från räddningsinsatsen, för att låta henne återgå till sitt arbete. Berörda av händelsen, skiljs vi med att skaka hand. Jag tackar henne för hennes modiga insats.
Ytterligare personer anländer för att se till mannen, som är sansad och lugn.
Efter nödsamtalet tar det cirka femton minuter, innan lämplig polis anländer. Förbi Salutorget passerar polisbilar för andra uppdrag. Jag dirrigerar polisen till platsen. Polismännen tar hand om den berusade manspersonen.
Jag tackar alla som deltog i att berusade mannen fick hjälp!
Magnus Taxell
Åbo