Folktingets första framtidsstrategi ska jobba för svenskan – vill närma sig både Norden och det finska Finland

Under Folktingets session på lördagen godkändes den första framtidsstrategin någonsin för Folktingets verksamhet, meddelar man i ett pressmeddelande.

Strategin kommer att styra Folktingets arbete fram till år 2030 och sammanfattas i tre punkter: att Folktingets bevakning av en jämlik myndighetsservice på båda nationalspråken är förutseende och professionell, att Folktinget jobbar för kvalitativa och mångsidiga lärostigar på svenska, främjar språk- och kulturgemenskapen i Norden och stärker sina nordiska nätverk samt att Folktinget stärker växelverkan med det finska Finland.

Folktingets ordförande Sandra Bergqvist (SFP) lyfte i sitt öppningstal fram frustrationen över att ministerier och myndigheter så ofta glömmer eller förringar landets ena nationalspråk.

– I ett tvåspråkigt land ska våra nationalspråk kunna användas jämsides och båda språken ska automatiskt beaktas från början av olika processer. Coronapandemin har skapat ett stort tryck på lagstiftningsarbetet och tidtabellerna är ofta snäva. Det betyder ändå inte att ministerierna kan slarva med att följa de språkliga rättigheterna, sade Bergqvist.

Strategin har utarbetats under åren 2021–2022. Det är första gången Folktinget tagit fram en strategi för sin verksamhet.

– Framtidsstrategin är ett viktigt dokument som fastställer Folktingets målsättningar. I ett alltmer flerspråkigt Finland är det speciellt angeläget att fundera strategiskt på Svenskfinlands framtid. Satsningar på barn och unga är en viktig hörnsten av detta arbete, säger Folktingets första viceordförande Matilda af Hällström (Saml.).