Fler värden i vågskålarna när vindkraft byggs – Ilmatar svarar på tidigare kritik

I en debattartikel publicerad i februari (ÅU 4.2.2024) problematiseras havsbaserad vindkraft av herrar Kallio, Eskola, Niemelä, Janatuinen och Alhopuro. Jag vill som regionchef för Ilmatar, ett bolag som planerar vindkraft bland annat i åländskt vatten, försöka räta ut några frågetecken, korrigera faktafel och bidra med fler värden att sätta i vågskålarna.

Till att börja med planeras våra projekt inte på öar och skär utan på områden som i Ålands havsplan (2021) definierats som potentiella för havsbaserad vindkraft eftersom effekter på annan aktivitet, såsom sjöfart, värdefull natur, kultur och miljö, kan uteslutas eller minimeras. I arbetet med havsplanen engagerades både lokalbefolkning och lokala och externa intressenter.

Artikelförfattarna menar att den havsbaserade vindkraften drivs framåt av utländska investerare. Här vill jag poängtera att Ilmatar är ett finländskt bolag som backas upp av europeiskt kapital via fonder förvaltade av franska Omnes. Vi torde alla vara överens om att utländskt kapital stärker och skapar välfärd genom att påskynda våra inhemska bolags tillväxt.

Ett viktigt skäl till att bygga vindkraft till havs är minskad visuell och ljudmässig påverkan. Men viktigast är de stabila havsvindar som ger jämnare och högre energiproduktion. Projektens dimension är nämligen inte avhängig av ålänningarnas energibehov, bilden är större än så. Så som författarna själva konstaterar måste Finland, Norden, Europa och världen bli av med fossila bränslen.

Klimatförändringarna är det enskilt största hotet mot biologisk mångfald, mot miljön på land och till havs och mot välfärden för kommande generationer. Samtidigt talar prognoser i Finland om en fördubbling av energibehovet fram till 2050. Det finns alltså en direkt efterfrågan på ny energiproduktion som sol- och vindenergiindustrin står redo att besvara.

Energiproduktion med vindturbiner alstrar inga utsläpp, kräver ingen utvinning eller transport av råvaror ur berggrunden och skapar inget avfall som måste slutförvaras. Byggnation och nedmontering är däremot inte utan miljöpåverkan.

Ingen energiproduktion, faktiskt nästan ingen mänsklig aktivitet alls, är utan baksidor men vindkraft har jämförelsevis liten negativ påverkan ställt emot nyttan. Vi kan ta fåglar som exempel. Enligt svenska Naturvårdsverket dödas 5–10 fåglar per vindkraftverk och år, totalt cirka 30 000 med nuvarande mängd vindkraft.

Vindkraftsutbyggnaden ska självklart ske på områden där fågelpåverkan kan minimeras, men när vi sätter trafik, fönsterkollisioner och huskatter i andra vågskålen kan vi konstatera att dessa sammantaget årligen dödar miljontals fåglar. Och varken bilar, fönster eller husdjur genererar som bekant någon ren energi alls.

Vi behöver också väga in den starka miljölagstiftning vi har i Finland och Norden. Vi stöder oss på forskning och studier för att ta ansvarsfulla beslut. Via miljökonsekvensbedömningar säkerställs att vi som bygger följer lagstadgade krav och att effekterna på havsmiljön är så små som möjligt.

Kostnader för nedmontering tar vi som investerare höjd för, och Ilmatar har god insikt i sådana garantiavtal tack vare tio års erfarenhet inom landbaserad vindkraft.

Det kan även finnas intresse för att uppföra uppdaterade turbiner på samma fundament. Vad gäller reglerkraft ska nämnas att Ilmatar är en oberoende energiproducent (IPP) och som sådan har ett balansansvar. Därför bygger vi redan hybridparker där landbaserad vindkraft kompletteras med solpaneler och batterilagring och därför är samutveckling med teknologier inom reglereffekt en självklarhet när vi bygger till havs.

Men vi kan inte vänta på att exempelvis vätgasindustrin ska stå klar. Det decennium vi befinner oss i är avgörande, alla lösningar som ska främja energiomställningen måste utvecklas parallellt. Slutnotan om vi låter bli är betydligt högre för hela samhället.

Den gröna omställningen är viktig också sett till marknadsutvecklingen. Ska vi fånga möjligheten att bygga upp egen ren industri och ekonomisk tillväxt eller ska vi stå vid sidan av och titta på?

Som pionjär på energimarknaden och som entreprenöriellt bolag är vårt svar självklart – vi ska ta vår plats, vi ska engagera lokala entreprenörer och aktörer, vi ska säkra inhemsk kunskap och know-how och vi ska på så sätt bygga ett samhälle som står stabilt även i framtiden.

Vi kan inte bara väga in de positiva effekterna av den havsbaserade vindkraften. Lika lite kan vi fokusera enbart på potentiellt negativa följder.

Endast genom att inkludera alla dimensioner kan vi fatta hållbara beslut för vår gemensamma framtid och därmed avgöra vilken nytta som väger tyngst – den för de få eller den för de många.

Anna Häger Regionchef vid Ilmatar Offshore Ambassadör i Finland för EU:s klimatpakt Ättling till den siste fyrvaktaren på Sälskär i Norrhavet