Fler behöver veta om möjligheten till svensk språkstig på språköarna
Det här är en opinionstext, åsikterna är skribentens egna.
En språkö är en enspråkigt finsk kommun med svenskspråkig utbildning, oftast småbarnspedagogik och grundläggande utbildning.
Namnet språkö låter isolerande men verksamheten är inkluderande.
Språköverksamheten sker i samverkan mellan individer, språkgrupper, det kommunala, privata och civilsamhället.
Det finns 15 språköar i Finland. De är Björneborg, Hyvinge, Jyväskylä, Kervo, Kotka, Kouvola, Lahtis, Nurmijärvi, Vichtis, Salo, S:t Karins, Tammerfors, Tavastehus, Tusby, och Uleåborg.
Språkön är en gemenskap där språkgrupper möts kring det svenska språket och kulturen.
Navet i gemenskapen är utbildningen. Det här Iäsåret har 2 742 barn och elever valt den svenska skolstigen på språköarna.
Många ungdomar fortsätter i svenskspråkiga klasser i åk 7–9 och svenskspråkigt gymnasium i en grannkommun såsom Åbo, Vanda, Sibbo, Lojo och Helsingfors.
Enligt lagen om grundläggande utbildning har dessa människor lika rätt till kvalitativ och jämlik utbildning som sina finskspråkiga jämnåriga kompisar.
Det är det viktigaste en beslutsfattare i en språkökommun bör känna till.
Utbildningen på språköarna är liten men unik.
Att öka kommunens medvetenhet om den svenska skolstigen och att synliggöra den lokalt är en konkret uppgift för dig som kommunalpolitiker på en språkö.
I sin finskspråkiga kommun är den ett levande bevis på Finlands tvåspråkighet och ett trumfkort när det gäller att locka såväl nya invånare som investerare till kommunen.
Språköföräldrar vittnar ofta om att det är just möjligheten till svenskt dagis eller skola som avgör boningsorten.
Tyvärr marknadsför finskspråkiga kommunerna sällan den svenska skolstigen, även om den är helt kommunal.
På webbsidorna måste man veta vad man söker och navigera sig fram till informationen på finska.
Att öka kommunens medvetenhet om den svenska skolstigen och att synliggöra den lokalt är en konkret uppgift för dig som kommunalpolitiker på en språkö.
På uppdrag av Sanna Marins regering tillkom Finlands nationalspråksstrategi i slutet av 2021.
Samma strategi gäller även för Petteri Orpos regering.
Målet för Nationalspråksstrategin är att fortsättningsvis säkerställa landets två levande nationalspråk.
Språköarna ses i denna strategi som en viktig tillgång eftersom de möjliggör allas rätt att lära sig båda nationalspråken.
Språköutbildningen innebär också naturliga möten mellan språkgrupperna vilket bidrar till ett positivt språkklimat och motiverar till studier i det andra inhemska språket.
Om du som kommunalpolitiker vill främja en levande tvåspråkighet så har du all orsak att jobba för att din språkö ska ha det bra.