Finnuddsvägen skulle få asfalt men nu backar NTM-centralen – pengarna kan styras till annan väg på Kimitoön
Det milda vintervädret och kriget i Ukraina tvingar Egentliga Finlands NTM-central att se över sommarens asfalteringskarta.
– Vi har pengar, faktiskt lite mer än i fjol, men vi får inte lika mycket för dem, säger Veli-Pekka Pelttari, som är underhållsexpert på NTM-centralen.
Prisstegringen för olika råvaror har varit drastisk. Bitumen, bindemedlet i asfalt, har blivit 30 procent dyrare än i fjol, säger Pelttari
– Priset kan dessutom stiga ytterligare.
Utlovad asfalt kan utebli
Det här leder till att NTM-centralen nu får stryka vägförbättringsarbeten som redan varit inprickade för i år. Ett sådant är vägavsnittet som börjar som Finnuddsvägen i Kimito och fortsätter som Kemiönsaarentie till Kokkilafärjan på öns norra udde.
– Det är mycket osäkert. Vi måste ännu överväga det här.
Den nitton kilometer långa vägen skulle i så fall vara den längsta enskilda asfalteringssatsningen som stryks i år.
Om Finnuddsvägen inte får ny asfalt kan de reserverade pengarna fördelas till andra, kortare vägavsnitt, såsom Vestlaxvägen i Kimitoön – en väg som det faktiskt inte var tänkt att asfalteras i år.
– Vi ska ha en vägförrättning inom två veckor för att se hur det ska bli, säger Pelttari.
Hur det än blir med de andra vägarna i regionen, så är Mjösundsvägens fem kilometrar från Helgeboda till Mjösund inte hotade. Riksdagen beviljade i fjol så kallade julklappspengar för just detta avsnitt.
Pelttari förstår bra att människor som regelbundet kör på dåliga vägar blir sura då NTM-centralen prioriterar andra avsnitt. Gallringen måste ändå vara hård och beakta enbart trafikmängder och slitage.
– Fåror i vägen är farligare än gropar, säger Pelttari.
Flera andra osäkra projekt
I Egentliga Finland och Finland finns totalt ett tiotal osäkra asfalteringsprojekt. Somliga handlar om korta vägstumpar på kanske hundra meter, andra är flera kilometer långa.
I Åbo är det ett avsnitt av Brinkhallsvägen som kan bli utan ny asfalt. Däremot har Kakskertavägen på Satava redan fått ny asfalt denna vecka. Det arbetet borde vara klart i början av nästa vecka.
I S:t Karins gäller osäkerheten två längre vägavsnitt. Det ena är landsvägen Hepojoentie norrut från Pikis, det andra är vägen Toivolinnantie som går söderut från Pikis.
De andra vägarna som kan strykas från asfalteringsprogrammet hittas längre norrut, i bland annat Loimaa och Säkylä, enligt NTM-centralens karta.
De osäkra vägavsnittens längd utgör en bråkdel av det totala antalet vägkilometrar som ska få ny asfalt denna sommar.
Det här året är extra knepigt inte bara på grund av råvarupriserna utan också som en följd av vintervädret. När temperaturen åker fram och tillbaka mellan plus- och minusgrader maximeras slitaget, säger Pelttari.
Han pekar ändå på att alla år inte varit dåliga.
– 2020 var ett år då det asfalterades exceptionellt mycket. 2021 var i sin tur ett normalår, delvis som en följd av en gynnsam vinter. I år är allt annorlunda.
Det är som NTM-centralen konstaterar i sitt pressmeddelande: "Vi känner till de problematiska platserna, men pengarna räcker inte till för alla reparationer. Livligt trafikerade vägar kräver ett bättre skick än andra."
Här är de största vägjobben i sommar
Riksväg 1/motorvägen: Uskela å (Salo) – Buckila (S:t Karins)
Åbo ringväg: Tre olika avsnitt av vägen.
Stamväg 52: Kuusjoki (Salo).
Kaarinantie: Kausela–Veitenmäki (S:t Karins).
Landsväg 184: Krookila–Kaanaa (Reso).
Landsväg 189: Poikko–Rimito (Nådendal).
Landsväg 192: Tövsala–Kaitainen (Masku).
Landsväg 204: Tortinmäki (Åbo)– Yläne (Pöytis)
NTM-centralen får en hel del feedback då det gäller vägarna. Varje måndagsmorgon får de anställda att sammandrag – ett mycket omfattande sådant, säger Pelttari – om de kommentarer som sänts in.
– Kundfeedbacken är viktig men det är inte den som kan styra hur vi arbetar.
Akuta skador och fåror åtgärdas givetvis omgående.
I det stora hela gäller helhetsbilden, det handlar om långsiktig kapitalförvaltning, säger Pelttari. Alla vill att vägarna hålls i så bra skick som möjligt, men det finns fortfarande en reparationsskuld.
– När vägar förfaller är det som om taket läcker. Skador uppstår också på andra platser.
De år då pengarna inte räcker till måste man bara tänka om, säger Pelttari.
– Är det klokt att satsa hårt på asfaltering då det är extra dyrt? Kanske vi i stället just nu ska styra mer pengar till andra former av vägunderhåll.