Finlands och Sveriges civila krisberedskap är i behov av nytänk och innovation

Samarbete. Den exceptionella sommarhettan och torkan har ökat risken för skogsbränder på flera håll i Norden. I Kalajoki härjade nyligen en exceptionellt stor skogsbrand och i Sverige varnar myndigheterna kontinuerligt för den ökade brandrisken.

Skötseln av de bränder som uppstår visar på en stor yrkesskicklighet bland brandmän och räddningsarbetare. Men ensam är inte alltid stark. Vid sidan om skogsbränder finns det många andra situationer där ett mera omfattande, gränsöverskridande samarbete skulle underlätta och förbättra krisarbetet i såväl Finland som Sverige.

I januari lanserades ett nytt finskt-svenskt krisberedskapsprogram, Hanaholmen-initiativet, som inleder sin kursverksamhet i höst. Målet med den bilaterala kursen är att stärka samarbetet mellan Finland och Sverige inför och under kriser. Det kan handla om allt från klimatrelaterade kriser som skogsbränder och översvämningar till cyberhot och globala pandemier, som den pågående coronakrisen.

Hanaholmen-initiativet består av två grundpelare, dels en årligen återkommande krisberedskapskurs, dels ett årligen återkommande högnivåforum. Målet är att högnivåforumet skall driva vidare de konkreta observationer och rekommendationer som uppstått under utbildningsprogrammet.

Eftersom utbildningen är mycket avancerad ställs höga krav på kursdeltagarna. Under våren har Försvarshögskolan i Sverige och Säkerhetskommittén i Finland i samarbete med Kulturfonden för Sverige och Finland och Hanaholmen handplockat tolv nyckelpersoner från vartdera landet, som alla är involverade i strategisk beslutsfattning inom civil beredskap vid statliga och regionala myndigheter, civilsamhället och näringsliv.

Pionjärutbildningen inleds i september och består av två moduler, varav en ordnas i Sverige och en i Finland. En utvärdering av programmet kommer att ske fortlöpande.

Varför starta ett nytt bilateralt krisberedskapsprogram när vi redan har etablerade, gränsöverskridande beredskapsprojekt som Haga-samarbetet inom räddningssektorn och Svalbard-samarbetet inom hälsovården?

Dessutom har Sverige och Finland utbytt deltagare på Solbackakursen och den finska riksomfattande försvarskursen (MPK).

Svaret är entydigt. Även om bilateralt och nordiskt samarbete inom civilberedskap inte är nytt i sig, så har vi saknat ett sektoröverskridande strategiskt krisberedskapsprogram, där alla centrala samhällsaktörer i Finland och Sverige är inblandade. Hanaholmen-initiativet kan bygga vidare på och delvis integrera de redan existerande samarbetsprogrammen.

Civilberedskapen är också ett område som är i stort behov av innovation och personer som kan tänka i nya banor. Genom det långsiktiga Hanaholmen-initiativet skapas kontakter och kunskap, som utgör grunden för en koordinerad hantering av framtida kriser.

Fokus kommer inledningsvis att ligga på Sverige och Finland, men det finns en uttalad vilja att utvidga initiativet till att omfatta även de övriga nordiska länderna.

Försvarshögskolan i Sverige och Säkerhetskommittén i Finland ansvarar tillsammans för den nya krisberedskapskursens planering och utbildning. Därmed garanteras högsta möjliga kvalitet på innehåll och upplägg.

Jan-Erik Enestam Finlands tidigare inrikes- och försvarsminister och ordförande för Hanaholmen-initiativets rådgivande grupp Fredrik Ståhlberg brigadgeneral, vicerektor, Försvarshögskolan, Sverige