Finländarna behöver framtidstro, men regeringen undergräver den
Det här är en opinionstext, åsikterna är skribentens egna.
Vi i De Gröna vill bygga ett välmående Finland där folk kan ha tillit till framtiden.
Tyvärr känns det som om regeringen gör precis tvärtom.
Därför publicerade vi en åtgärdslista i form av en skuggbudget för regeringen.
Vårt budgetförslag skulle kunna balansera ekonomin lika mycket som regeringen, men på ett sätt som ökar framtidstron, inte undergräver den.
Finländarnas förtroende inte bara till regeringen utan också till framtiden har försvagats, vilket framgår av undersökningen Medborgarpulsen, och också i en undersökning från Stiftelsen för kommunal utveckling.
Och det är inte så konstigt, eftersom den politiska debatten under de senaste åren också har fokuserat enbart på problem och dystra framtidsbilder – mindre på att hitta lösningar, samarbeta och upprätthålla finländarnas förtroende, till exempel till att ingen ska lämnas ensam i en svår ekonomisk situation.
Vi har hört om hur regeringen helt enkelt är ”tvungen” att skära ner för barn, ungdomar, de fattigaste och de sjukaste.
Samtidigt som saxen sparar till exempel subventioner som är skadliga för ekonomi och miljö. Det verkar inte särskilt rättvist, än mindre ansvarsfullt.
Det är möjligt att anpassa ekonomin – i samma omfattning som Orporegeringen – utan att skära ner för barn och ungdomar eller ta bort möjligheterna till den tillväxt som den finska ekonomin desperat behöver.
Många människor börjar också känna av åtstramningspolitiken i sin vardag.
Det är tydligt att nedskärningar inom socialtjänsten kommer att ses i längre väntetider för behandling.
Nedskärningar i utbildning kommer att ta formen av färre lärare inom yrkesutbildning och i försämrade förskolor och barnomsorg.
Nerskurna bostads- och socialbidrag, samtidigt som levnadskostnaderna ökat, upplevs av barnfamiljer som fattigdom, vilket till exempel driver dem till att flytta eller neka barnen deras hobbyn.
Och det är inte bara de familjer som direkt drabbas av nedskärningar som påverkas, utan även barnens vänner.
Så vi ville visa att det finns ett alternativ till allt detta. Därför publicerade De Gröna förra veckan vår skuggbudget, som visar att vi har val.
Det är möjligt att anpassa ekonomin – i samma omfattning som Orporegeringen – utan att skära ner för barn och ungdomar eller ta bort möjligheterna till den tillväxt som den finska ekonomin desperat behöver.
Samtidigt påstår regeringen att man i jakten på nedskärningar redan har skrapat på botten av tunnan. Detta är inte sant: i vårt förslag visade vi att de direkta subventioner och skattelättnader som är skadliga för miljön och produktiviteten kan minskas med minst 726 miljoner euro.
Detta skulle vara smart inte bara för naturen och klimatet, utan också för den ekonomiska produktiviteten. Och det skulle påskynda den gröna omställningen.
Det är alltså en fråga om värden.
Vi Gröna skulle bygga ett framgångsrikt Finland genom att investera i utbildning, från småbarnspedagogik till högskolor, genom att lägga till 1 miljon euro till utbildning varje dag – 365 miljoner euro mer än regeringen.
Vi skulle skydda tio gånger mer gammal statsägd skog än regeringen, och vi skulle värna om Skärgårdshavet och finländarnas stugstränder genom att upphäva regeringens nedskärningar i vattenskyddet.
Vi vill att finländare ska kunna leva på sin lön, och att det alltid ska löna sig att avancera i karriären.
Vi skulle hjälpa barnfamiljer i en svår situation genom att höja deras månadsinkomst med 332 euro och trygga studieförutsättningarna genom att se till att studerande har 170 euro mer i månaden än regeringen för att kunna studera.
Och ja, vi skulle göra allt detta samtidigt som vi minskar skattetrycket på finländsk arbetskraft mer än regeringen.
Vi vill att finländare ska kunna leva på sin lön, och att det alltid ska löna sig att avancera i karriären.
Därför vill vi genomföra en grön skattereform som flyttar fokus från beskattning av arbete och aktivitet till beskattning av skadeverkan.
Andra val är möjliga – och politik är konsten att välja.
Och i slutändan är det väljarna som säger vilken typ av Finland vi bygger, och på vilka villkor.
I vår har du alltså en till möjlighet att påverka, och genom att ställa upp i lokal- och regionvalet kan du vara en del av den förändring du vill se.
Här kan du läsa fler kolumner av Sofia Virta.