FILMEN: Fabian – Berättelsen om en moralist

Pressbild
Man
Fabian ämnar bli författare, är förälskad och blir arbetslös men förblir moralist. Tom Schilling i bild.
Publicerad:

Fabian – Berättelsen om en moralist


  • Tyskland 2021

  • Betyg: 4 av 5

  • Regi: Dominik Graf

  • Manus: Dominik Graf, Constantin Lieb, Erich Kästner (roman)

  • I rollerna: Tom Schilling, Saskia Rosendahl med flera

  • 2:58 F12

”Fabian – Berättelsen om en moralist” är en fascinerande film om Berlin 1931. Om en ung man med moral. I en tid och ett samhälle utan moral men med arbetslöshet, krigstrauma och dekadens.

Filmen bygger på en roman av Erich Kästner och är regisserad av Dominik Graf.

Dagtid arbetar Fabian (doktor Jacob Fabian, författare in spe) på en reklambyrå för tobaksindustrin. På natten besöker han kabaréer, bordeller och skumma krogar eller nattklubbar. Ställen som på småtimmarna besöks av arbetslösa, veteraner, perversa och av konstnärer, intellektuella och författare.

En berättarröst (som ofta justerar repliker och dialoger) säger: om tio minuter, fem minuter, två minuter träffar Fabian (Tom Schilling) kärleken i gestalt av Cornelia Battenberg (Saskia Rosendahl, strålande vacker och begåvad).

En rörande och vacker kärlek som håller livet ut. Delvis. Cornelia är jurist på ett filmbolag. Hon vill bli skådespelare.

Framom en arbetslös författare in spe väljer hon vita duken; och en 30 år äldre producent, och senare en annan och… och blir en firad filmstjärna. Fabian åker till mamma och pappa i Dresden.

Fabian och Cornelia önskar och hoppas på en återförening. Väntans tid är lång. Fabian har en vän som är rik, intelligent och charmig litteraturforskare. Han blir offer för och sparkad av kollega som beundrar de nya vindarna som tar sig in även i universitetet. Tragiskt, och tragiskt.

Fabian som med svagt hjärta slapp kriget ser med skärpa: eländet; stympade, traumatiserade veteraner. Arbetslösa. Han får mardrömmar, han skriver ner vad han sett och hört eller läst om.

Boken blir aldrig skriven.

Härliga skådespelare. Berättartekniken och det originella bildspråket med kvadratisk bild, annorlunda kameraåkningar, överraskande klipp och alla arkivfilmer från Berlin 1931 förför; tre timmar är inte för mycket. Berättandet fascinera när man väl kommit in i rytmen och lärt sig förstå bilderna.

Den här tiden och den här platsen har skildrats i flera teveserier och filmer. Den här skildringen är annorlunda.

Krister Lindberg

Publicerad: