Farväl slit och släng, välkommen reparerbarhet

man med litet leende tittar mot kameran
Publicerad:

Det här är en opinionstext, åsikterna är skribentens egna.

Vår elektronik, våra textiler och ja de flesta varor vi köper i dag är planerade för att förbrukas och slängas – eller åtminstone produceras så billigt som möjligt. Det är inte lönsamt att skapa varor som kan repareras eftersom det äter på försäljningen.

Ett klassiskt exempel är glödlampan – huruvida fabeln är sann kan jag inte garantera. De ursprungliga glödlamporna lär ska ha varit så när som eviga. Men eftersom en kund som har en evig glödlampa mindre sannolikt köper en ny, utvecklade man mindre hållbara glödlampor för att öka försäljningen.

Idag ser vi liknande tänk med plagg och elektronik. Produkterna är inte planerade så att deras reparation kan utföras för ett lämpligt pris. Ett exempel från min vardag är vår induktionsspis som sa upp kontraktet på hösten.

Problemet: Två plattor av fyra slutade plötsligt fungera. Då var ju tanken att vi kunde få den reparerad eftersom de två plattorna fungerar. Men nej, spisen var byggd så att man var tvungen att byta alla dess elektroniska delar (som visade sig vara en!) och priset motsvarade en ny spis och därpå kom ännu arbetet. Slutsumman ungefär en hundring dyrare än en ny.

Vårt samhälleliga problem är att våra produkter inte är planerade för att man ska kunna reparera dem. Företag ger konsumenten i stället incentiv att slänga sin produkt och ersätta den med en ny.

Att planera både miljö- och kvalitetsmässigt ohållbara produkter må vara en lukrativ affärsmodell men en katastrof för vår omgivning och plånbok. Därför välkomnar jag EU:s nya förordning ESPR (Ecodesign for Sustainable Products Regulation) som trädde i kraft i juli.

ESPR ställer krav på att produkter som säljs på den europeiska marknaden är energieffektiva, håller längre, lätt kan repareras, enkelt kan tas isär och delarna återanvändas, innehåller färre skadliga ämnen, lätt kan återvinnas, innehåller mer återvunnet material och har lägre miljöinverkan under sin livscykel.

Alla dessa egenskaper är givetvis bra. Men det som kan ha en stor inverkan på ekonomin och förstås produktinnovationer är den tredje och fjärde punkten. Dessa två punkter kommer att skapa en efterfrågan av folk som kan reparera produkter eftersom reparationskostnaderna sannolikt sjunker då reparationsmöjligheterna planeras färdigt i produkten. I klarspråk betyder det fler arbetsplatser för folk som kan elektronik.

Därtill kan man tänka sig att kravet på att man ska kunna ta isär produkten lätt ger företag incentiv att skapa modulära produkter som konsumenten kan uppdatera enligt sitt behov. Trots allt förändras våra livssituationer och då också kravet på de prylar vi använder dagligen.

Tänk dig till exempel din telefon. Kanske du inte behöver 1 TB minne, men däremot skulle du vilja ha en riktigt bra kamera. Eller också harmas du över att du köpte en modell med dålig kamera och i stället för att köpa en ny telefon uppdaterar du kameran eller kanske du vill uppdatera batteriet, någon annan del. Allt detta är möjligt och slösar bra mycket mindre pengar och råvara.

Förordningen gäller förstås inte enbart elektronik utan även textilindustrin kommer att påverkas av ESPR. Att förstöra osålda textiler eller skor kommer att förbjudas och detta förbud kan utvidgas att gälla även andra typer av produkter vid behov.

Eftersom EU är en stor marknad kan förordningen till och med få globala konsekvenser då det inte ter sig ekonomiskt vettigt att planera en produkt för den europeiska marknaden utan att sälja den även annanstans. Det skulle betyda att reparerbar elektronik och plagg blir globalt vanligare.

Härkan du läsa fler kolumner av Johnny Långstedt.

FD
Publicerad: