Farhågorna kring ÅA:s juristutbildning besannas inte – och i Helsingfors har man lugnat ner sig
Nu är ansökan öppen för de första nya juridikstudenterna vid Åbo Akademi.
Juridik är ett högprofilerat ämne och konkurrensen om en studieplats är traditionellt stor. På akademin väntar man nu med spänning på hur många som lockas till ämnet vid ÅA.
En som tänker söka är Amos Nyström, 19, abiturient i Katedralskolan.
– Det är fint att Åbo Akademi nu kan ge juristutbildning. För mig är det viktigt, jag vill gärna fortsätta bo och studera i Åbo istället för att flytta bort, säger Nyström.
20 studieplatser via normal antagning
ÅA erbjuder drygt 30 studieplatser i ämnet från och med hösten.
Av dessa erbjuds 20 platser genom så kallad normal antagning varav 40 procent antas via betyg och 60 procent via urvalsprov.
Antalet studieplatser vid ÅA-juridiken
20 platser genom så kallad normal antagning varav 40 procent antas via betyg och 60 procent via urvalsprov.
Ansökningstiden pågår fram till den 30 mars och urvalsprovet ordnas den 5 juni.
Dessutom erbjuds sex platser via den så kallade Öpuleden, vilket innebär att den som vid Öppna universitet avlagt minst 30 studiepoäng juridik kan anhålla om antagning till den reguljära juristutbildningen.
Vidare kan man söka direkt till magistersprogrammet i juridik för att avlägga endast de fördjupade studierna. Där finns sammanlagt tio öppna platser. Det förutsätter att man har en kandidatutbildning i juridik från tidigare, från Finland eller en motsvarighet från något annat land.
Inom ramen för ÅA:s internationella magistersprogram i mänskliga rättigheter antas till hösten i vanlig ordning upp till 20 nya studerande. Dessa kommer hädanefter att utexamineras som magistrar i juridik, i stället för som hittills politices magistrar. Däremot ger detta internationella magisterprogram inte kompetens att verka som domare eller advokat.
Antalet antagna till den normala grundutbildningen i juridik 2023 ökar inte jämfört med tidigare års antagning till rättsnotarieutbildningen.
På ÅA har man i decennier kunnat studera rättsvetenskaper – dock utan att utexamineras som jurist.
De nuvarande cirka 80 rättsnotariestuderandena kommer via en intern överflyttning att kunna överföras till utbildningsprogrammet juridik.
Rättsnotarieutbildningen är en grundutbildning på kandidatnivå och har i åratal varit en av akademins populäraste.
Kommer allaatt få plats i Humanisticum på Biskopsgatan, dit rättsvetenskaperna ska flytta?
– Det håller vi på att pussla med just nu, säger Markku Suksi, professor i offentlig rätt.
Flytten är planerad till försommaren.
I egenskap av så kallad ämnesklusteransvarig leder Suksi arbetet med att styra upp den nya juristutbildningen.
Nio professorer
Den behöver också ny personal. Bland annat anställer akademin professor Elina Pirjatanniemi som professor i juridik med inriktning straffrätt och professor Laura Ervo som gästprofessor i processrätt.
Docent Julia Korkmanutnämndes nyligen till arbetslivsprofessor i rättspsykologi.
Arrangemanget beträffande dessa professurer är i början tidsbundet för att ge en uppfattning om hur personalstyrkan behöver se ut i framtiden på mer permanent basis.
Dessutom har akademin i donation fått en professur i internationell handelsrätt och en så kallad Ålandsprofessur i juridik, vilka besätts i sommar respektive senare i höst.
Vidare anställs en lektor i straff- och processrätt och en lektor i handelsrätt.
Totalt kommer utbildningen i juridik vid ÅA att ha nio professorer samt annan undervisningspersonal.
I samband med beskedet att ÅA får juristutbildning höjdes kritiska röster kring att det blir svårt att rekrytera personal. Hur har det förlöpt?
– På ett väldigt bra sätt. Vi har en bra line-up på kommande, säger Markku Suksi.
Olyckskorpar kraxade också kring att ÅA-studenterna i juridik blir tvungna att läsa ”det mesta” vid Åbo universitet (TY). Kommer ni att kunna erbjuda alla kurser som behövs själva?
– Ja. Det blir inga obligatoriska kurser vid Åbo universitet och vi kan erbjuda många kurser på fördjupad nivå. Däremot hoppas vi på att våra studerande utnyttjar det goda samarbetet vi har med Åbo universitet och väljer att läsa några kurser även där. Vice versa hoppas vi på att ha studenter från Åbo universitet på våra kurser, säger Suksi.
Abiturienten Amos Nyström säger att han redan överväger att läsa magistern på finska istället för vid Åbo Akademi – förstås förutsatt att han får en studieplats.
– Realiteten på arbetsmarknaden är ju att man behärskar juridiken på finska, säger Nyström.
Han ser sig ha rimliga chanser att antas till ÅA-utbildningen på basis av sitt betyg, men förbereder sig också på att delta i urvalsprovet den 5 juni.
– Det är illa att man först den 29 maj får veta om man blivit antagen på basis av betyget. Man måste alltså ändå plugga för att eventuellt delta i urvalsprovet. Det här borde ändras på, säger Nyström.
HU skär inte ner de svenska kvotplatserna
Vid Helsingfors universitet har man i flera års tid motsatt sig att ÅA ska få rätt att utbilda jurister.
Man målade bland annat upp en hotbild om att HU tvingas minska på de svenska kvotplatserna i juridik om också ÅA får examensrätt.
Detta är dock inte aktuellt just nu, uppger prorektor Kai Nordlund.
– Nej, vi ser i stället framemot samarbete med Åbo Akademis juristutbildning.
I själva verket utökar HU de svenska platserna i juridik. Vid den utlokaliserade tvåspråkiga utbildningen i Vasa utökas från hösten 2023 antalet svenska platser från 12 till 20.
– Det finns stort behov av jurister, inte minst på svenska, säger Nordlund.
I Helsingfors är antalet svenska studieplatser i juridik 22.