Får man ha kalas när skolor bombas och bebisar föds i bombskydd?

Får man skratta och vara glad när rädda och trötta flyktingar sover i tält i Gaza? Får man ha kalas och fest när skolor bombas och bebisar föds i bombskydd? Får man äta smörgåstårta och kladdkaka när nästan en miljard människor kämpar för varje brödsmula?

Det finns så mycket ondska, så mycket lidande, så mycket smärta i världen.

Om Gud är kärlek, god och dessutom allsmäktig hur kan Gud tillåta allt detta?

Jag har inget svar på den frågan. Lidandets problem har rynkat många klokare människors pannor genom årtusenden.

Ondskan har nämligen ingen mening. Den är meningslös.

Däremot tror jag att Gud ställer samma fråga till oss. Hur kan ni tillåta all ondska, allt lidande, all smärta?

Vi får aldrig någonsin blunda för mänskligt lidande. Vårt uppdrag som människor och kristna är att med allt det vi har och är föra in så mycket gott, så mycket barmhärtighet, så mycket kärlek vi kan i världen.

Om vårt kalasande och festande blir en verklighetsflykt eller ett vältrande i överflöd har vi brustit som människor. Om vi dessutom tar vårt goda liv i vårt trygga land för givet gör vi exakt som de nio spetälska som Jesus helade men som glömde säga tack.

Men att ställa till fest för familj, släktingar och vänner är inte dåligt. Att vara glad och tacksam över allt gott är inte synd. Tvärtom. Bibeln uppmuntrar oss gång på gång att öva oss i tacksamhet och att känna glädje. Tacksamhet är ett vapen i kampen mot ondskan.

I morgon firar vi den andra söndagen efter trettondagen och i berättelsen om Jesu liv får vi vara med om hans första under. Då när han under ett bröllop förvandlade 600 liter vatten till vin. Så viktig är festen för Jesus och de första kristna att de inleder beskrivningen av Jesu liv med detta under. Det var ett tecken på att Jesu i deras ögon var den de väntat på.

Glädje, skratt, kalas, fester, smörgåstårtor, kladdkakor, sång och gåvor skapar gemenskap, inspiration, förundran, ork, mod och kärlek. Vi ser hur mycket gott vi har i våra liv och när vi delar med oss av det goda blir inte vår glädje mindre, tvärtom, den är skapad att växa när den delas med andra.

Glöm inte att ställa till fest! Glöm inte att glädjas över allt gott! Glöm inte att känna och uttrycka tacksamhet!

Festen är ett sätt att bidra till en vackrare, skönare och mer kärleksfull värld. När vardagen sedan fortsätter har vi samlat kraft till att skriva insändare, lämna in motioner, bidra med pengar, be, delta i årets diakoniutmaning, ringa någon som är ensam, åka iväg på nationella uppdrag och sticka sockor till Ukraina.