Fågelskådning och ortnamn på Jurmo
Det här är en opinionstext, åsikterna är skribentens egna.
Fågelstationen på Jurmo har funnits i sextio år. Trots det tycks ornitologerna inte ha orkat lära sig några elementära ortnamn. I stället döper man friskt om platser på Jurmo som har betydelse för den egna verksamheten. Estrevlan och Ömsarsten får exempelvis namnen Haahkasaari och Heinäsaari. Det framgår av Åbo ornitologiska förenings rapport ”Paraisten Jurmon pesimälinnustokartoitus 2020”. Rapporten kan läsas på nätet.
Nu är ju världen betydligt större än vad som syns i ändan av en kikare. Jurmo är vida känt för sitt fågelliv, ja. Men Jurmo är berömt också av andra orsaker. En av dem är ortnamnen, många hundra till antalet. De är samlade och analyserade av några av vårt lands främsta experter på området: Kurt Zilliacus, Lars Huldén och Gunilla Harling-Kranck.
Ortnamnen belyser Jurmo bys historia och är en viktig del av Jurmobornas urgamla kulturarv. Ortnamnen är inte en väl bevarad hemlighet. Relevanta namn för Jurmo i dag är åtkomliga på sjökort och grundkartor, precis som för övriga orter i Finland.
Det verkar respektlöst och framförallt okunnigt att i en offentlig rapport strunta i eller förvanska ortnamn. Man får faktiskt inte ens översätta gamla namn. Vi tar de officiella vägnamnen på Jurmo som exempel. Jurmo Åkershamn och Jurmo Hemberget heter lika på de båda inhemska språken, medan det nyskapade namnet Jurmo byväg fick sin finska motsvarighet, Jurmon kylätie.
Agneta Andersson
Jurmo