Ett stort hot mot sjöfartsutbildningen – "det råder brist på arbetskraft inom branschen, och problematiken förstärks ytterligare av detta beslut"
Det här är en opinionstext, åsikterna är skribentens egna.
Styrelsen vid Åbo universitet beslöt den 14 februari 2023 om ett sparprogram vars syfte är att stabilisera universitetets ekonomi med cirka 12–13 miljoner euro.
I samband med detta program har ett beslut fattats att nedlägga Braheacentret och alla dess underordnade funktioner där bl.a. Sjöfartsbranschens utbildningscentral (SUC) är inkluderad.
Det finns ingen ersättande enhet i Finland, som skulle ta över SUC:s funktioner.
SUC som grundades år 1980 har erbjudit forskningsbaserade utvecklings- och utbildningstjänster för företag och föreningar inom den privata och offentliga sektorn.
I Finland finns det ingen utbildning inom sjölogistik. SUC har dock erbjudit specialiseringsutbildning inom sjöfartsindustrin för studeranden som redan avlagt en högskoleexamen inom branschen.
Efter att SUC lägger ner sin verksamhet, så försvinner en ytterligare del av sjöfartsutbildningen inom Finland. Det råder brist på arbetskraft inom branschen, och problematiken förstärks ytterligare av detta beslut.
Den andra viktiga rollen som SUC har haft inom sjöklustret är forskning. Varje bransch behöver opartisk information och den mängden data som har skapats i SUC:s diverse projekt har gynnat bolag, föreningar och även myndigheter. Forskning ger oss ny kunskap och färdigheter som kan användas till nya användningsområden, därmed skapas nya produkter och tjänster.
För att hänga med i den globala, alltmer intensiva konkurrensen, är forskning ett måste. Forskning ger oss möjligheter att skapa allt mer innovativa produkter vars efterfrågan ligger utanför landets gränser.
För att Finland ska anses som ett konkurrenskraftigt land måste vi ha forskning av hög kvalitet.
Sjöfartsklustret befinner sig i en förändringsfas där klimat och digitalisringsfrågor har en stark roll. Nu om någonsin finns det stor efterfrågan på opartisk forskning inom sjöfartsklustret, och då lyder frågan om Finland vill vara med på detta tåg, eller ta plats i baksätet och bara följa med?
Till vad behöver vi inhemsk sjölogistik kan man också fråga? Finlands export motsvarar cirka fyrtio procent av landets bruttonationalprodukt, och samma siffra gäller för importen.
Cirka nittio procent av landets export och importvolym transporteras till sjöss.
Vi lever dessutom som på en ö och är därmed beroende av en effektiv sjölogistik för att kunna upprätthålla landets ekonomi.
Vi är väldigt beroende av diverse importerade råvaror som behövs för samhällets basfunktioner. Man kan med gott samvete konstatera att landet behöver nu, och i fortsättningen, kunnande inom sjölogistik, befraktning och hamnverksamhet.
Nu lever vi dock i en baksmälla efter coronaårens högkonjunktur, och efterföljderna är bland annat diverse nedskärningar.
Dessa effekter måste vi helt enkelt leva med, men vi tar en rätt så bekymrande riktning om vi minskar på den inhemska kompetensen inom en så här kritisk sektor.
Kommer vi att ha kvar sjölogistisk kompetens om vi inte investerar i forskning och utbildning?
Risken av att denna kunskap rinner utanför Finlands gränser växer, och vi blir mer och mer beroende av utländska aktörer och därmed kan vi eventuellt riskera landets serviceberedskap.
Sjöfarten är en bransch, som inte många känner till, och dess oerhört viktiga funktion kan lätt glömmas bort. Forskning och utbildning är fundamenten också inom denna bransch och därför vill jag uppmana beslutsfattarna och läroanstalterna att tänka om, och säkerhetsställa att vi också i fortsättningen har en tryggad sjöfartskompetens i detta land.