Ester vill erövra Asien med åboländsk fisk

Det inglasade kontoret är fashionabelt, men glest möblerat. I västerled skymtar landsvägen till Pärnu. Vi befinner oss på fjortonde våningen i affärscentret Delta Plaza i Tallinn. Här leds ett fiskimperium med tentakler till Åbolands skärgård.

Indrek Kasela basar för PR Foods och livnär sig på fiske. Han motsvarar inte arketypen av en representant i fiskeribranschen. Han har varken väderbitet ansikte eller fiskfjäll under naglarna. Den välsittande mörka kavajen och de världsvana gesterna för istället tankarna till börsmäklarnas slipade värld.

– Vi vill göra den finländska regnbågen lika känd som den norska och den skotska laxen. Ni har en fin råvara i Finland. Det gäller att stärka varumärket och haka på den globala efterfrågan på sushi, säger Indrek Kasela.

Han ledsagar mig genom bolagets bokslut som flimrar till på den bärbara datorn. Bolagets inkomster under de tre första kvartalen i fjol var knappt 42 miljoner euro. Den finska affärsverksamheten står för knappt 28 procent av kakan.

Inkomsterna ökade med 36 procent i fjol, vilket är anmärkningsvärt för ett bolag som satsar på fiskodlingar i Finland. Den estniska förankringen är stark. PR Foods är noterat på Nasdaq-börsen i Tallinn och måste därför följa de strikta bestämmelser som gäller för den ekonomiska rapporteringen. Några stora aktieutdelningar är inte att vänta i år.

– Vi gjorde en blygsam rörelsevinst i fjol på grund av att vi expanderar vår verksamhet. Vi har nyligen köpt upp flera bolag som hjälper oss att knipa större marknadsandelar i de regioner där vi är verksamma.

Indrek Kaselas verbala repertoar pendlar mellan estniska, engelska, finska, svenska och ryska då telefonen surrar eller kollegerna avbryter vårt samtal. Indrek Kasela har ett förflutet som bankir och riskkapitalist. Nu är han vd för PR Foods i Estland.

– Vår familj ägde tidigare ett företag som var marknadsledare i försäljningen av glass och frysta livsmedel i Estland. Vi sålde bolaget 2003 och investerade pengarna i PR Foods som har specialiserat sig på försäljningen av fiskprodukter, säger han.

Det är inte bara Kaselas familj som tror benhårt på fiskaffärernas kassaflöde. De estniska grundarna av IT-bolaget Skype har också investerat i PR Foods i förhoppningen att kapitalet ska växa till sig.

– Vi är det första bolaget i Norden och Baltikum som svarar för hela produktionskedjan från rensad firre till kundens tallrik. Det finns en enorm exportpotential för regnbåge, forell och lax som bara väntar på att bli utnyttjad.

PR Foods har en spretig bolagsstruktur med försänkningar i Luxemburg, Estland, Finland och Sverige. Skatteplaneringen är driven till sin spets. Därför spökar Luxemburg i de glassiga årsredovisningarna och organisationsdiagrammen.

I Egentliga Finland företräds PR Foods av fiskbolaget Heimon Kala som har ett starkt fotfäste i Åboland. PR Foods äger 100 procent av aktierna i Heimon Kala. En del av bolagets fiskodlingar finns därmed i Gustavs, Korpo och Houtskär. Varumärket Saaristomeren ligger också under PR Foods gigantiska paraply.

– Det här är en kapitalintensiv bransch. De lokala fiskodlarna i sydvästra Finland har inte resurser att satsa på förädling, marknadsföring, försäljning och export till den globala marknaden. Därför behövs vi.

I juni i fjol köpte PR Foods upp de brittiska bolagen John Ross och Coln Valley Smokery, vilket breddade den geografiska repertoaren.

De åboländska fiskodlingarna är i gott sällskap. John Ross är hovleverantör för det engelska kungahuset och förser alltså drottning Elizabeth och prins Philip med fisk som förtärs under högtidliga former under kristallkronorna på Buckingham Palace. Fiskens färd till det kungliga porslinet och det glittrande matsilvret i London är en fin fjäder i hatten för PR Foods men det är inte i de sammanhangen som storkovan ska tjänas in.

– Vi satsar hårt på att göra inmutningar på den asiatiska marknaden. Det är där som de stora pengarna finns.

Framtidsutsikterna är goda. Det globala priset på odlad lax steg med 36 procent i fjol. De chilenska fiskodlingarna har haft problem med produktionen på grund av en omfattande fiskdöd som drabbade fiskindustrin i Chile i fjol.

Den chilenska fiskkrisen har haft en inverkan på den globala prisutvecklingen.

– Den globala efterfrågan på odlad fisk ökar stadigt. Problemet är att vi inte kan utöka våra produktionsvolymer i till exempel Åboland. Tillståndsprocesserna för nya fiskodlingar är långa och sega, vilket påverkar förutsägbarheten.

Indrek Kasela tror inte att den finländska regnbågen kan konkurrera med den norska laxen som översvämmar de nordiska snabbköpen och restaurangerna.

– Det gäller att satsa på förädling och lyxprodukter och nischa in sig i ett eget marknadssegment. Till exempel den rökta, skivade och vakuumförpackade regnbågen och fiskrommen har en strykande åtgång. Vi vill hellre vara en liten fisk i en stor sjö än en stor fisk i en liten sjö. Därför vill vi satsa på Asien.

Bolagets förvärv i Skottland har också öppnat dörrarna till den brittiska marknaden. Åboländsk regnbåge säljs redan nu till en lång rad brittiska restauranger som trakterar sina gäster med nationalrätten fish and chips. Med eller utan tidningspapper som hölje.

Hur ser du på fiskodlingens miljöeffekter?

– Fiskodlingen är miljövänlig. Vår verksamhet är koldioxidneutral och i dag går väldigt lite fiskfoder till spillo i vår produktion. Det går i genomsnitt 1,1 kilo foder på ett kilo fisk. Att odla fisk är mycket bättre för miljön än att bedriva boskapsskötsel.

Varför gör ni inte motsvarande satsningar på fiskodling i Estland?

– Den estniska kusten är långgrund och ute till havs är sjögången för hård. Vi har ju knappt någon skärgård att tala om. Ni finländare är förskonade från de här problemen i den skyddade åboländska skärgården. Därför satsar vi på odling av regnbåge i Finland.

Mikael Sjövall

nyheter@aumedia.fi