Erfaren skolpolitiker varnar: Bygg inte för litet svenskt högstadium i Åbo
SFP:s Barbro Schauman varnar för alternativslöshet då det gäller bygget av ett nytt svenskt högstadium i Åbo.
Ett högstadium som tjäna Åbosvenskarna i minst 50 år framöver.
Beslutet hur och var det byggs är viktigt.
Det senaste svenska skolbygget är ett varnande exempel: Braheskolan blev alldeles för liten.
Räcker en skola för 500?
S:t Olofsskolan planeras för 500 elever – men är det tillräckligt? Och är den trånga tomten på Klostergatan, där nuvarande Sossen står, då faktiskt den bästa?
– Alternativet vid Samppalinna skola på Österlånggatan verkar ha fallit bort av någon orsak som man inte vill öppna upp – det skulle vara en utmärkt tomt. Likaså kan man påminna om alternativet på Eskilsgatan 4, säger Schauman.
En stor fördel med Samppalinnatomten är, enligt Schauman, att den möjliggör utevistelse för eleverna på rasterna.
Den möjligheten finns inte nu - och kommer inte att finnas - på Klostergatan. Närheten till Idrottsparken är också ett stort plus, inte minst med tanke på att S:t Olofsskolan har en idrottsklass.
Våga tänka stort!
Schauman har åtta års erfarenhet från nämnden för fostran och bildning, och lika lång erfarenhet som ordförande för nämndens svenska sektion. Hon vet att det behövs modiga visioner.
De facto är det svenska sektionen som drar upp riktlinjerna och fattar de strategiska besluten om hur utbildningen på svenska ser ut i framtiden. För Åbosvenskarnas skull måste sektionen tänka stort – och våga kräva.
– Elevprognoserna kan man inte lita på eftersom de inte tar kranskommunernas svenska befolkning i beaktande. Antalet elever är ofta större än man väntar sig då Åboregionen också lockar inflyttare. Åbo får inte begå misstaget att bygga en för liten byggnad för åk 7-9 på olämplig plats.
Inte "för säkerhets skull"
Liliane Kjellman, direktör för den svenska bildningssektorn, säger däremot att de senaste tioårsprognoserna för antalet elever talar emot de tidigare. Nu ser det ut som att antalet svenska barn inte ökar i så snabb takt som man hittills trott.
S:t Olofsskolan kan inte planeras hur stor som helst, bara "för säkerhets skull".
– Men visst, det är ett viktigt och stort beslut, säger Kjellman.
Kjellman säger att tre tomtalternativ - Klostergatan, Samppalinna och Eskilsgatan-Ursinsgatan – finns i den behovsutredning som behandlas av stadens olika nämnder. Det är fritt fram för politikerna att välja vilken man satsar på.
Jonas Heikkilä (Gröna) som är viceordförande i svenska sektionen, säger att man fokuserat på Klostergatan för att Samppalinnatomten är för osäker. På tomten finns Samppalinna bollhall, vars framtida öde är okänt. Det hänger ihop med stadens stora pågående utredning över idrottslokalerna i staden.
– Vi vill inte ta risken att Sossen-bygget försenas på grund av bollhallen, säger Heikkilä.
Efter att S:t Karins nu meddelat att man fortsättningsvis vill låta stadens svenska elever gå i S:t Olofsskolan kan processen gå vidare.
S:t Olofsskolan-planerna ska behandlas politiskt i staden i vår, och slutligen i stadsfullmäktige.