Engelska som räddare i nöden?

Detta med språk är både neutralt och personligt, roande och provocerande. På ytan är det lugnt. Vi har en språklag som jämställer svenska och finska. Båda grupperna ska berika sig genom att lära sig och tala den andra gruppens språk. Det byggs campus där svenska och finska barn och vuxna ska berika varandra. Och – svenskan minskar. Men det ges uppenbarligen ett tredje alternativ: engelska.

Dagens unga anses vara bra på engelska. Nätverket Språkförsvaret i Sverige redogör för en undersökning som gjordes hösten 2023 bland 2 000 teknikstudenter vid Kungliga Tekniska högskolan i Stockholm och Chalmers i Göteborg. Indelade slumpvis i en svensk och en engelsk grupp visade det sig att de som läste kurs i den engelska gruppen presterade signifikant sämre än de som läst på svenska. Konstigt, mera engelska än unga får i dag går det inte att åstadkomma.

Det eller de språk man lär sig som riktigt liten ger inte bara ord och grammatik utan också en kontakt till omgivning och familj, till en lokal kultur. Det är svårt att kämpa sig till samma sak med ett nytt språk senare i livet. Visserligen kan man starta med två eller flera språk men då används de i mestadels olika sammanhang.

För ett par hundra år sedan talade vanliga människor i kustbygderna svenska, dialekt, kanske lite finska. I societeten umgicks man i Gustav III:s anda på franska, tyska användes i handeln och för en statlig karriär gällde ryska. Latin användes i vetenskapliga samtal vid universiteten. Alla språken hade sin plats men folkspråken tog stryk.

I dag är det engelska som gäller. Räddningsplankan i pinsamma valsituationer blir engelska oberoende av vad tyckareliten säger om detta. Som gammal esperantist förstår jag idén om ett ”neutralt” umgängesspråk.

Men för att engelskan ska fungera på djupet krävs det mer än pubsnack, hitlåtar och vetenskapligt finlir. Och vem vet vad internationell politik för med sig för nya språkjättar?

Fördjupa din svenska, gå utöver engelska. Läs ett språk som ingen väntar sig. Världen öppnar sig! Hindi, kinesiska, arabiska för att ta de stora språken. Serbokroatiska. Eller minoritetsspråk som samiska eller walesiska. Ryska? Tja, Mannerheim och Paasikivi kunde ryska perfekt…

Här kan du läsa fler kolumner av Leif Höckerstedt.