En missionär i vardagen, i Åbos kollektivtrafik

Publicerad:

Det här är en opinionstext, åsikterna är skribentens egna.

Jag steg på buss 32/42 torsdagen den 11 september, 8.45-tiden, vid Åbo kollektivtrafiks servicetjänst.

Jag satte mig mittemot en äldre dam med resväska, handväska och två stora blompaket.

Äldre damen ursäktade sig för att ha brett ut blompaketen på motsatta sätet. Jag rymdes gott att sitta vid blompaketen. Den äldre damen förstod mig.

Jag anade att den äldre damen skulle stiga av vid tågstationen. Jag försökte tänka ut, hur damen med mycket bagage kunde själv komma ut ur bussen. Jag var i beråd att hjälpa till: Jag kunde inte då ana att damen redan hade en assistent.

Innan buss 32/42 svänger vänster från Humlegårdsgatan till Bangårdsgatan, är det någon som plingar för att stiga av vid tågstationens busshållplats.

Då stiger en herreman upp från sätet längre bak i bussen, går fram till äldre damen, räcker fram sin hand och erbjuder äldre damen hjälp att komma ut ur bussen.

”Låt mig hjälpa Er ut ur bussen, lika väl jag hjälpte Er in i bussen! Jag ska samma väg som Er... Det råkar vara en artig och förstående busschaufför idag”, sade herremannen till äldre damen, samtidigt som herremannen signalerade med ögonen med busschauffören att ta det lugnt för stunden.

Äldre damen kände sig besvärad men glad att en så käck ung man ville hjälpa Damen.

Medan herremannen höll i blompaketen i ena handen och äldre damens hand i den andra och damen i sina väskor, gick båda ut ur bussen, samt medpassagerare.

På håll ser jag hur medpassagerarna gå fram till herremannen och ger honom beröm.

Efter att dörren gått fast och buss 32/42 fortsatte färden vidare, började medpassagerare berömma herremannens rådiga agerande: ”Det här var ju helt exceptionellt...”, ”Oj!”, ”Helt underbart!”, ”Fantastiskt!”, ”Han är nog dagens hjälte”, ”En missionär i vardagen...”, ”Inte kunde man vänta sig sådant...”.

Någon fällde en tår av det fina som just skedde. Många fick en tankeställare! Man kunde inte fatta vad som egentligen hände, för det var så sällsynt i vår stressiga vardag. Säkert hade herremannen en Ipad i ryggväskan och mobil i byxfickan, men engagerade sig just då för äldre damen.

 Magnus Taxell

Publicerad: