"En del studerande mår så dåligt att de inte orkar öppna mejlen" – 40 procent fler har sökt hjälp hos studiepsykologen vid ÅA

Antalet studenter som tagit kontakt med Åbo Akademis studiepsykologer har ökat med 40 procent under det här läsåret.

För att klara av arbetsbördan anställdes i december en studiepsykolog på 80 procent fram till slutet av maj. Sedan tidigare har ÅA en heltidsanställd psykolog i Åbo och en på 40 procent i Vasa.

Klara Schauman-Ahlberg som är studiepsykolog i Åbo säger att aningen färre studenter tog kontakt under fjolvåren när coronan slog till, eventuellt för att det kändes ovant att boka träff på nätet.

Under hösten blev arbetsbördan så stor att flera studenter inte ens kunde ställas i kön, men efter nyanställningen kan alla studenter nu erbjudas tid på "ganska kort varsel".

– Många lyfter fram känslan av meningslöshet och hopplöshet. Det finns också en grupp studerande som mår så dåligt att de till exempel inte längre orkar öppna sin mejl och dem är vi extra oroliga för, säger Schauman-Ahlberg.

Problemen försvåras i isolering

Studiepsykologerna hjälper främst med studierelaterade frågor, om problemen går djupare än så hänvisas studeranden vidare till studenthälsan.

Oftast brukar studerande ta kontakt när de märker att de har svårigheter att planera sina studier eller när de börjat skjuta fram sina uppgifter.

Det kan vara svårt att få till stånd en jämn arbetsbelastning och att komma igång med sina uppgifter.

– Det här är vanliga problem studenter kämpar med men nu i och med distansstudier är det här ännu mer utmanande när de kämpar på hemma med studierna utan variation i vardagen och den sociala interaktionen fattas.

Schauman-Ahlberg bekräftar bilden att många studerande lider av stor ensamhet och en brist på en känsla av tillhörighet.

Isoleringen i sig leder också till brist på energi och det blir svårt att orka.

Många känner sig stressade med en stor arbetsbelastning och utmattning.

Sommarjobb och framtida arbete oroar

Många oroar sig också för sin framtid och huruvida de kommer att få sommarjobb eller arbete efter examen.

– När vi träffas med studenterna diskuterar vi vardagsrutiner, möjligheter att variera studiesätt, sätt att spjälka upp uppgifter och betydelsen av annan stimulans och vila.

Schauman-Ahlbergs uppfattning är att det tekniska kring distansstudierna funkat rätt bra.

– Men jag är ändå personligen orolig för hur mycket av utbytet av tankar och funderingar som nu uteblir mellan studenterna, och hur det påverkar inlärningen och anknytningen till den studieinriktning man valt. Det är säkert främst första och andra årets studerande som senare kommer att behöva stöd för just det här.

Hon tror att många av dem som studerat en tid redan hittat sina sociala nätverk som stöder dem att orka.

Men vissa av de nya studerandena har inte kommit igång med det sociala livet överhuvudtaget i och med distansstudierna.

Studiepsykologerna har skapat olika självhjälpsmaterial till studenter och också skapat material som lärare kan plocka in i sina kurser så att studenter lätt hittar info om hur de kan söka stöd och hjälp nu.

Förutom samtal med studiepsykologerna kan det behövas samtal med egenlärare eller studierådgivare.

Studenthälsan har anställt fler psykologer

Studenthälsan i Åbo har anställt fler psykologer då behovet av deras tjänster har ökat de senaste åren.

När ÅU för två år sedan skrev om en studerande som fått vänta fyra månader på att få tid till psykolog fanns det fem psykologer på Studenthälsan i Åbo.

Nu utförs 6,6 psykologtjänster av nio personer, tre av dem är svenskspråkiga.

Men Maisa Kuusela, direktör vid Studenthälsan i Åbo, säger att siffrorna inte borde jämföras rakt av eftersom processen för att få vård har förändrats.

Till exempel deltog psykologerna tidigare mera i utredningen av psykoterapibehovet, medan det numera är en allmänläkare som skickar patienterna vidare till psykiater.

– Om det bestäms att studeranden behöver hjälp av en psykolog fås en tid efter ungefär en månad, säger Kuusela.

2008 diagnosticerades 3 500 studerande med depression vid Studenthälsan. 2017 var siffran 5 100. I fjol var det över 6 000 universitetsstuderande som led av depression.

När en studerande tar kontakt styrs hen till en grupp, där beroende på problemet antingen en hälsovårdare eller en psykiatrisk vårdare inleder vården.

Vid behov konsulteras en allmän läkare. Efter det första stödet och evalueringsprocessen, som tar ungefär en månad, görs en vårdplan och studeranden fortsätter med gruppvård, nätterapi, kort eller lång terapi eller specialsjukvård.