Ekonomiskt ABC för en ny finländsk regering – "Här några centrala ämnen att förbereda för de partier som vill ta över makten"

Efter söndagen den 2 april nästa år är det dags för Finland att få en ny regering.

Den innevarande regeringsperioden har präglats av stora internationella kriser som covidpandemin och kriget i Ukraina.

Förhoppningsvis är läget stabilare nästa år och då kan de nya ministrarna fokusera på ekonomiska frågor.

Här några centrala ämnen att förbereda för de partier som vill ta över makten.

Hur få utgifter och intäkter att gå ihop?

De offentliga finanserna behöver nå balans innan nästa ordinarie regeringsperiod avslutas 2027.

Det här är något som kräver en helhetssyn på till exempel strukturella åtgärder, som stöder den ekonomiska tillväxten och vilka anpassningar som krävs för att utgifter och intäkter ska matcha varandra.

I enlighet med nationalekonomins grundregler kan regeringen inte undvika att ta itu med de största utgiftsposterna.

I praktiken handlar det om sociala transfereringar som arbetslöshetsbidrag, sjukpenning och andra medel som används för att utjämna skillnaderna mellan olika samhällsgrupper.

Politiskt svåra frågor

Det är erkänt politiskt svårt att ta itu med dessa frågor, men det måste göras innan Finland fastnar i skuldfällan.

Dessutom måste ministrarna ta fram osthyveln och skala av alla budgetens huvudklasser för att finna sparobjekt.

Inställningen och målsättningen är väsentliga.

Den nuvarande regeringen har haft händerna fulla med annat och inte prioriterat att sänka utgifterna.

Resultatet är en ökad statsskuld med 40 miljarder euro, nästan 7 500 euro per invånare. Hela förklaringen finns inte i kriget eller pandemin.

Jämfört med Sverige har Finland ökat sin skuldsättning snabbt och dramatiskt.

Skulderna verkar inte bekymra medborgarna

Den massiva skuldsättningen under mandatperioden tycks inte bekymra medborgarna när man analyserar de politiska sympatierna.

Den nuvarande regeringen, med PR-mässigt skickliga statsministern Sanna Marin , som snabbt ökat skuldbördan är ganska populär, medan t ex Sipiläs regering rasade i popularitet då man på allvar försökte ta itu med de ekonomiska frågorna.

En ansvarsfull ekonomisk politik är alltså inte nödvändigtvis en garanti för politisk framgång och motsatsen leder inte heller automatiskt till förlorat understöd.

Mer kunnig arbetskraft behövs

Utbudet av kunnig arbetskraft måste ökas med hjälp av flera åtgärder, som delvis genomförs i dag. Arbetskraftsinvandringen kan ökas genom att slopa kravet på behovsprövning samt genom snabbare tillståndsprocesser och bättre integration.

Mer flexibla arbetsvillkor underlättar sysselsättningen för invandrare som befinner sig i integrationsfasen, vilket gäller också sämre utbildad arbetskraft.

Olika lärlingsformer som i Danmark är en stor möjlighet.

Här stöter vi på arbetsavtalsfrågor. Man bör kunna betala lön enligt ökad kompetens. Det ska också vara möjligt att flexibelt byta studieinriktning om samhällets behov förändras.

Behövs en förändrad sysselsättningsmodell?

Arbetslöshets ersättningen har en nyckelroll för att öka utbudet av arbetskraft. Det har visat sig vara i stort sett omöjligt att skära i ersättningen. En förändrad modell kanske är möjlig för att stimulera sysselsättningen.

I en ny modell för arbetslöshetsersättningen betalas en del av bidraget ut när personen får ett arbete.

De första tre månaderna betalas ersättningen ut i sin helhet, men sedan sjunker bidraget med 5 procent per månad tills avdraget når 20 procent.

Om den arbetslöse får jobb betalas hela den innehållna delen ut. Nedskärningen blir reell först om personen inte längre får ett arbete.

Mer lokala avtal

En ökad andel lokala arbetsavtal är en viktig faktor för ökad sysselsättning och produktivitet.

Olika företag i samma bransch har olika behov och generella avtal fungerar därför inte på en föränderlig arbetsmarknad.

Flexibla lokala kollektivavtal kan i dag inte tillämpas i cirka 50 000 företag.

En snabb reform är att ändra lagstiftningen om kollektivavtal så att arbetstagare och arbetsgivare gemensamt kan besluta om avvikelser från huvudavtalets bestämmelser.

Om vilja eller förmåga till detta saknas går man efter kollektivavtalet.

Lösningen skyddar alltså alltid arbetstagarna.

Lösningen skulle gälla både organiserade och oorganiserade arbetsgivare. Denna modell påminner om läget i Sverige och i Danmark – i Tyskland innehåller avtalen klausuler som möjliggör denna flexibla lösning.

Hög tröskel för uppsägning

En ökad sysselsättning är möjlig också genom att moderera arbetsgivarens risk, särskilt i mindre företag. I Finland fungerar regelverket kring permittering och uppsägning tillräckligt väl.

Däremot finns en internationellt sett hög tröskel för en individuell uppsägning.

Lagens krav på vägande skäl innebär att en dålig arbetsprestation inte nödvändigtvis leder till rätt att säga upp arbetstagaren.

Denna kostnad för en misslyckad rekrytering förhindrar ökad sysselsättning.

En enkel reform, att ändra termen vägande skäl till på sakliga grunder, skulle förändra regelverket i linje med våra konkurrentländer som Sverige, Tyskland och England.

Onödigt hög skatt i Finland

Finland totala beskattningsgrad ligger kvar i toppen bland OECD-länderna.

Trots att höga skatter bekostar välfärdsstatens funktioner, som är viktig för ekonomisk tillväxt, ser majoriteten bland ekonomerna skattenivån som onödigt hög i relation till tillväxten, särskilt beskattningen av arbete.

Den sistnämnda behöver korrigeras oberoende av konjunkturläget.

På grund av den bristande balansen i de offentliga finanserna finns skäl till återhållsamhet med betydande skattereduktioner under nästa mandatperiod.

Trots detta behövs en trovärdig plan för hur skattetrycket kan lättas.

Detta sker bäst i brett samförstånd mellan parterna.

Företagsbeskattningen kan hållas på samma nivå under nästa regering och de skadliga planerna på en skärpt företagsbeskattning bör slopas.

På rätt väg gällande klimatet

Finland är på rätt väg beträffande klimatet – man erkänner fakta och försöker ligga i fronten för att utveckla och kommersialisera fossilfria lösningar och energitekniska innovationer.

En sund risktagning betyder mycket för forskning och företagsamhet.

Den offentliga sektorn bör så långt som möjligt begränsa sig till att ställa upp mål och inte att detaljstyra processer, vilket begränsar kreativiteten.

Förändrade förutsättningar för energipolitiken

Rysslands anfallskrig mot Ukraina har totalt förändrat energipolitikens förutsättningar.

Finland har lyckats diversifiera sin energiproduktion så att vi kan bli självförsörjande på elektricitet.

Under nästa regeringsperiod kommer stora förändringar att ske, vilket ifrågasätter vedertagna sanningar.

Är det till exempel vettigt att Finland deltar i den europeiska energimarknaden om den alstrar nya och förmånliga alternativ trots att vi sannolikt kan producera el billigare här än i Mellaneuropa?

Hur förbättra villkoren för företagandet?

Under den pågående mandatperioden har man med undantag för pandemistödet talat rätt litet om hur man kan förbättra villkoren för företagandet.

Förutom de redan nämnda faktorerna, beskattning och sysselsättning finns det andra förbättringsförslag, att stimulera risktagande, att öka konkurrensen, internationalisering, avreglering, enklare regelverk och företagarens socialskydd.

Alla dessa åtgärder bygger på att kriget i Ukraina inte eskalerar ytterligare, vilket skulle komplicera läget och förändra prioriteringarna.

Vår nationella säkerhet och vårt internationella partnerskap skulle i så fall gå före de flesta andra reformer.

Här kan du läsa fler kolumner av Kjell Skoglund.