Egentid är en bristvara för närståendevårdarna – behövs för att orka i den viktiga rollen

För dem som vårdar en närstående i hemmet kan situationen se väldigt olika ut. En del vårdar sin make eller maka, en annan sin förälder och en tredje sitt barn.

Följaktligen är det också på väldigt olika sätt man kommer in i den här rollen: det kan ske över en natt, eller så att vårdbehovet sakta ökar. Ibland behövs en utomstående för att tydliggöra situationen.

Det här berättar Gerd Hakalax, som är minneshandledare vid Egentliga Finlands Minnesförening.

På Kimitoön finns just nu 62 personer som får stöd för närståendevård. Av dem är 47 kvinnor.

Att kommunen alltid skulle vinna ekonomiskt på att någon vårdas av en närstående i hemmet istället för på boende, stämmer inte. Enligt Kimitoöns vårdkoordinator Patricia Simola kan fallen variera från en betydande besparing till att lösningen till och med kan vara dyrare för kommunen.

Har den person som vårdas av en närståendevårdare både hemvård och intervallvård kan kostnaden bli högre än vad en plats på ett effektiverat serviceboende kostar kommunen.

– Men om man inte behöver hemvård och använder sig av semesterdagar med vikarie i det egna hemmet blir besparingarna betydande, om klienten annars skulle behöva dygnetruntvård, förklarar hon.

Intervallvård även i coronatider

Intervallvård är möjligt för att avlasta närståendevårdarna även i coronatider, både vid kommunala boenden och hos de privata serviceproducenterna.

Helst ska den som vårdas vara i frivillig karantän innan intervallvårdsperioden, men det görs också ett coronatest på serviceboendet. Efter konstaterat negativt svar kan personen röra sig bland de andra klienterna.

– Många närståendevårdare har dragit sig för att använda sig av intervallvård i denna osäkra tid. Men det finns också de som absolut behöver det för att orka fortsätta med det värdefulla arbete de gör för vårdtagarna i hemmet, säger Simola.

Viktigt att komma ifrån vardagen en stund

Gerd Hakalax kommer i kontakt med närståendevårdare bland annat genom de närståendecaféer som Minnesföreningen arrangerar i samarbete med Folkhälsan i Åboland och Kimitoöns församling.

Som den stora utmaningen för närståendevårdarna just nu ser hon den begränsade möjligheten att arrangera egentid för att komma ifrån vardagen där hemma en stund.

– Då motions- eller hobbygruppen inte träffas, gäller det att hitta annat att samla krafter via, för att orka i sin viktiga roll. Den man har hand om kan inte heller delta i till exempel dagcenterverksamhet just nu på grund av coronasituationen. I en normal situation möjliggör den verksamheten en stund av egen tid för närståendevårdaren, säger Hakalax.

Kamratstöd genom närståendeträffar

Risken för att närståendevårdaren också känner sig ensam i sin tuffa situation är påtaglig.

Just nu är inte fysiska närståendecaféträffar möjliga, men för att inte helt gå miste om det viktiga kamratstödet ska träffarna nu ordnas virtuellt. På Kimitoön blir det en virtuell träff den 25 februari och i Åbo följande dag. I Pargas har man redan prövat på det här, och enligt Hakalax blev det en lyckad träff där deltagarna kunde känna gemenskap.

De virtuella träffarna är en möjlighet också för dem som inte kan lämna den man vårdar ensam.

Välmåendetjänster till vårdarna

En annan god nyhet för närståendevårdare på Kimitoön är att omsorgsnämnden nyss diskuterat att närståendevårdarna som belöning för sitt värdefulla arbete kunde få gratis välmåendetjänster, som till exempel massage.

Förslaget kommer från Rådet för äldre och personer med funktionsnedsättning. Ärendet ska behandlas på nytt i nämnden.