Eeva Bergman: Tänk på barnens bästa - nu!

BARNSKYDD. Pargas social- och hälsovårdens ledning är sedan länge i en mycket svår kris, men de ansvariga kan eller vill inte ta till sig befogad kritik. Man tiger om problemens verkliga orsaker och anklagar i stället fortsättningsvis arbetarna i familjeenheten.

Regionsförvaltningsverket har i sitt utlåtande påpekat: ”Barnskyddsarbetet måste utgå från barnets bästa och ansvaret ligger hos ledningen, inte hos den enskilda socialarbetaren.” Problemen kan knappast uttryckas tydligare!

Ansvar tas nu inte av social- och hälsovårdschefen, inte av stadsdirektören och inte av social- och hälsovårdsnämnden. Kan ni sova lungt på nätterna? Har ni råkat tänka på det skyddslösa barnet, som hoppades på hjälp och ändring i sitt liv, säkerhet och stöd. Jag anser att ni inte har gjort det, för i så fall skulle ni inte kunna agera som ni gör nu!

Vi kan bara hoppas på att det inte i Pargas händer något liknande som i flickan Eerikas sorgliga och chockerande fall, innan ni ansvariga öppnar ögonen för verkligheten. Det finns inte heller några skäl till att rikta anklagelser då det gäller de svåra fallen med omhändertaganden, som inte har fungerat som de borde ha gjort. Också de här fallen hör till socialarbetarnas ansvar inom barnskyddet där personalen är kunnig och kan agera på rätt sätt, förutsatt att de ges möjlighet att göra det. Men då ledningens stöd saknas blir arbetet tungt och kaotiskt.

Personliga stödåtgärder från ledningen och också juridiskt stöd som behövs för att stöda arbetarna har saknats. Man kan inte sköta allting enbart med hjälp av mejl. Om de här stödåtgärderna inte kan utföras korrekt, återstår troligen ingenting annat än en omfattande omorganisation i ledningen. Många undersökningar visar, att ledningen måste vara kompetent och ha substans inom det område den leder, samt ha ledarskapsutbildning.

Den som har hälsoproblem anlitar naturligtvis hälsovårdens yrkesexpert, inte en lärare eller skattesakkunnig. Inom social- och hälsovårdsnämnden skulle det finnas yrkeskunskap, men den här kapaciteten har inte utnyttjats. Det är också tydligt att nämnden på grund av rädsla för att behandla svåra ärenden underlåter att kritisera ledningen. En viktig aspekt är också den ekonomiska situationen, ineffektivitet har kostat och kostar fortfarande. Dessutom är vite för Pargas bristande barnskydd aktuellt.

Jag har arbetat som hälsovårdare i Åbo och där har mina chefer alltid, ända upp i den högsta ledningen, haft hälsovårdsskolning och kompetens i vårdvetenskap. Så skall det naturligtvis vara, i annat fall får inte ledningen arbetstagarnas förtroende.

I Pargas, liksom i det övriga samhället, förekommer numera svårigheter inom en del av familjerna då det gäller att behärska rådande eller plötsligt förändrade livssituationer. Polisens statistik visar att våldshandlingar och missbruksbrott har ökat. Då berörs också små barn, som tysta tvingas bevittna händelser som skapar rädsla och osäkerhet i deras vardag. En måttstock på samhällets välfärd är hur väl det sköter om sina svagaste och mest sårbara medborgare – barnen.

Eeva Bergman

hälsovårdare

Samlingspartiet i Pargas, ordförande