”Döda läkaren, men ät inget hö”

Tänk dig att du är på semester i Lappland och bara får tag på en engelskspråkig meny. Kanske hade det tagit en stund att inse att "fillet of clean with oneberrysauce" de facto handlar om renfilé med enbärssås?

Eller föreställ dig att du får vårdinstruktioner som säger "Ta pillret med ett glas vatten och hoppa ut genom fönstret" i stället för "Ta pillret med ett glas vatten och hoppa över frukosten".

Absurt, men fullt möjligt i en värld där maskinöversättningar blir allt vanligare.

HUS patienter har fått information om att ”undvika att äta hö” inför en cancerbehandling och att de under besöket ska ”döda narkosläkaren och sjuksköterskan”.

Nyligen har vi sett flera exempel på detta i praktiken. Bland annat har HUS och Mehiläinen i Svenska Yles rapportering fått kritik för att ha använt maskinöversättningar i sin patientkommunikation.

HUS patienter har fått information om att ”undvika att äta hö” inför en cancerbehandling och att de under besöket ska ”döda narkosläkaren och sjuksköterskan”.

I dessa fall är misstagen så uppenbara att de flesta inser att något är fel. Kanske upplevs de till och med som underhållande.

Men i andra situationer kan språkliga misstag, till exempel i form av en felöversatt medicinsk instruktion eller en missförstådd juridisk term, få allvarliga konsekvenser.

År 2019 fick jag i uppdrag av tankesmedjan Magma att utreda möjligheter och risker med AI för svenskan i Finland. Då var oron kopplad till huruvida AI-lösningar ens skulle stödja svenska. I dag vet vi att verktygen kan hantera svenskan rätt bra.

Det innebär dock inte att vi helt kan förlita oss på tekniken. Verktygen kan formulera sig på svenska, men det garanterar inte att innehållet är rimligt, korrekt eller lämpligt i vår kontext och kultur.

Särskilt inte om man använder vardagliga översättningsverktyg i stället för system som utvecklats för professionella översättare.

Som professor Virginia Dignum vid Umeå universitet påpekat är ett övertygande språk inget belägg för intelligens.

Nedskärningar i offentlig sektor har lett till en ökad användning av automatiserade lösningar. För organisationer som regelbundet behöver kommunicera på flera språk ger maskinöversättningar stora möjligheter, för till exempel ökad inkludering, personligt kundbemötande och realtidskommunikation.

Utan mänsklig översyn riskerar vi dock en situation där felaktiga översättningar cirkulerar utan att någon märker eller korrigerar dem.

Det är särskilt allvarligt inom områden som sjukvård, rättsväsende och myndighetsutövande, där vi inte har råd att förlora den språkliga och kulturella kompetens som är avgörande för korrekt kommunikation.

Det är särskilt allvarligt inom områden som sjukvård, rättsväsende och myndighetsutövande, där vi inte har råd att förlora den språkliga och kulturella kompetens som är avgörande för korrekt kommunikation.

I tisdags samlades aktörer från olika samhällsbärande sektorer i Helsingfors när Svenska kulturfonden bjöd in till en dag för dialog om AI i samtiden och framtiden. En fråga som aktualiserades gällde om vi i första hand borde fundera på hur vi överhuvudtaget ska tänka kring AI i våra verksamheter, eller om vi också behöver göra det med finlandssvenska förtecken.

Exemplen ovan visar tydligt att språket bör hållas i förgrunden.

Rätten till ett bra språk för språkminoriteter handlar inte bara om kulturell identitet eller bekvämlighet – det handlar om grundläggande rättigheter och säkerhet, särskilt i fall där språklig precision kan vara avgörande.

Även i dessa fall kan maskinöversättning ge stora fördelar, men resultatet behöver alltid kompletteras med mänsklig granskning.

Samtidigt måste vi värna om och investera i den språkliga kompetensen i vårt samhälle.

Endast då kan vi säkerställa att alla, oavsett modersmål, får tillgång till korrekt och pålitlig information – utan risk för att serveras rena filéer eller livsfarliga vårdinstruktioner.

Här kan du läsa fler kolumner av Linda Mannila.