Digitala färdigheter är baskunskaper också för äldre
Det här är en opinionstext, åsikterna är skribentens egna.
Digitala färdigheter och medieläskunnighet är nya medborgar- och baskunskaper. Behärskande av dessa kunskaper främjar möjligheten att självständigt sköta sina ärenden och känslan av delaktighet. Digitala tjänster har blivit grundläggande inom den offentliga servicen, vilket förutsätter att medborgarna har tillräckliga digitala kompetenser.
Jag vill betona att även om de digitala tjänsterna blir allt vanligare, måste man se till att det finns också alternativa sätt att sköta ärenden, om man inte kan använda digitala tjänster till exempel på grund av funktionsnedsättning eller sjukdom.
Det är oroväckande att var femte äldre har gett sina bankkoder till någon annan, eftersom de inte själva kan använda de digitala tjänsterna. Med tanke på självbestämmanderätten är det mycket viktigt att var och en av oss kan sköta sina myndighets- och bankärenden.
Att överlåta sina bankkoder till en annan utsätter personen inte bara för eventuellt missbruk, utan också sätter hen i en ojämlik position. Det är därför nödvändigt att vi skapar ett riksomfattande digitalt stödsystem, som ger alla möjlighet att skaffa sig kunskap och hjälp med digitala apparater och tjänster. Många äldre har nära anhöriga som kan hjälpa dem, men inte alla.
Finländska 65–74-åringar har i genomsnitt fullt acceptabla digitala färdigheter, men en femtedel av dem använder inte internet alls. Under coronatiden har de äldres användning av internet ökat, i synnerhet i socialt umgänge, men inte för att sköta sina ärenden eller för att söka information.
De digitala kunskaperna definieras emellertid inte av att man tillhör en viss åldersgrupp. Orsaken är ofta det att man har hoppat på digitaliseringståget i olika skeden.
Detta förklarar till stor del de stora variationerna i de äldres digitala kunskaper. Några har vant sig vid att använda digitala apparater redan i arbetslivet eller de har på annat sätt utnyttjat digitala möjligheter. Andra bryr sig inte om nya teknologin eller de tvivlar på sina kunskaper. Med hjälp, stöd och uppmuntran kommer man långt.
En bra plats att lära sig digitala kunskaper är biblioteken, eftersom deras dörrar är öppna för alla och biblioteksnätverket är riksomfattande. Utrymmen och utrustningen finns alltså till stora delar färdigt att ta i bruk. Samarbete mellan bibliotek och föreningar skulle vara ett bra sätt att anordna stöd med digitala verktyg.
Det finns redan goda exempel på detta på många orter. Till exempel i Åbo erbjuder man handledning i digitala frågor i webbklubben Verkosta virtaa.
För att utvidga digitaliseringen till att omfatta alla medborgare skulle det vara värdefullt att ta i bruk övningsplattformar för webbtjänster. Med dem skulle man öva sig att använda e-tjänster utan att man behöver ha egna kodar eller utan att ens privata uppgifter syns i övningssituationen. Jag hoppas att bl.a. banker, kollektivtrafikleverantörer och myndigheter skulle kunna möjliggöra detta.
Det är viktigt att vi främjar digital delaktighet så att människor i alla åldrar har lika möjligheter att sköta sina ärenden. Samtidigt måste vi säkerställa att det finns möjlighet att sköta sitt ärende också utan digitala verktyg. På det här sättet kan vi trygga lika självbestämmanderätt och delaktighet för alla i samhället.