Det behövs mer tid att diskutera skolfrågan

Kimitoön. Processen har varit öppen och transparent som aldrig förr, men – kanske för att politikerna inte är vana vid en så öppen process – har det inte förekommit någon egentlig lösningsorienterad diskussion om de olika alternativen. Vi håller på att skapa framtiden. Samtidigt som vi erkänner svårigheterna måste vi tydligt se den väg av möjligheter som nu öppnar sig för oss.

I utvecklingsplanen har man inte tillräckligt beaktat Dalsbruks potential som tillväxtcentrum. Konsultföretag Vertikals siffror visar att den nedåtgående trenden i elevantalet i skolorna i Dalsbruk är betydligt mindre än i skolorna i Kimito. Att flytta högstadiet i Dalsbruk till Kimito och lägga ner det finskspråkiga lågstadiet med grön-flagg-erkännande kan ha en negativ inverkan på Dalsbruks attraktionskraft på barnfamiljer. De Gröna i Kimitoön vill ge Dalsbruk en chans att utvecklas som ett tillväxtcentrum och därför bör eventuella förändringar i fråga om nedläggning och sammanslagning av skolorna i Dalsbruk övervägas först om några år.

De Gröna i Kimitoön vill lyfta fram fördomsfria alternativ, till exempel i undervisningen i valfria ämnen. Samarbetet med vuxeninstitutet bör undersökas, till exempel ifråga om främmande språk. Undervisningen i valfria språk kunde ordnas under skoltid så att vuxna och pensionärer kunde delta i lektionerna.

Detta skulle ge flera positiva resultat: 1) antalet valfria ämnen kunde utökas i takt med att det potentiella antalet deltagare ökar, 2) olika generationer mötas, vilket ligger i linje med den önskan som ungdomarna i projektet ”We make transition” uttryckte om möte mellan generationerna. Och, är det möjligt att koncentrera valbara ämnen till en skola och få bättre lärare? Dessutom satsar statsmaktens på utveckling av helt nya lösningar för distansundervisning, som kan avhjälpa lärarbristen i framtiden.

Det har sagts att det är omöjligt att koncentrera högstadiet enbart till Dalsbruk på grund av utrymmesbrist. Enligt uppgifter från Vertikal skulle antalet svenskspråkiga elever per skola inte ens stiga till 15 elever per utrymme, även om årskurserna 7–9 i Kimitonejdens skola skulle slås ihop med Dalsbruks skola. Högstadiet och gymnasiet behöver varandra. Antalet elever i gymnasiet skulle innebära att det beräknade antalet elever/rum blir 19, vilket också är ett acceptabelt antal.

Det här är beräknade medelvärden, som behöver utökas med mera exakta uppgifter om fördelningen av eleverna i olika klasser, så att de förtroendevalda kan se vilka de verkliga möjligheterna är. Dalsbruk är den perfekta platsen för ett maritimt gymnasium. Ett partnerskap med det finska företaget Origin by Ocean skulle kunna övervägas. Till exempel skulle odling av blåstång som företaget främjar inte bara öka intresset för Östersjön, utan också försörjningsmöjligheterna på ön.

Om de befintliga skolbyggnaderna i Dalsbruk inte ger tillräckligt med utrymme kan man diskutera möjligheten att förlägga en del av skolans lokaler på ämbetshusets tomt. Tanken skulle vara att en extern investerare finansierar byggnaden där kommunen skulle hyra en del för skolklasserna och resten av utrymmen skulle bestå av lägenheter, företag, kultur- och hantverkslokaler etc. En färdig hyresgäst sänker investerarens tröskel för att starta projektet.

Hitis-Rosala skola bör bevaras så länge som möjligt med tanke på skärgårdens livskraft och elevernas skolresor.

Ett visuellt avsnitt om förändringarna bör läggas till i utvecklingsplanen för att tydligare åskådliggöra effekterna av planerna för skolnätet. Det är bra att planen prioriterar standarden i undervisningen, men beslutsfattarna måste också vara medvetna om de ekonomiska konsekvenserna av sina beslut och därför måste planen behandla kostnaderna för de olika alternativen.

De Gröna i Kimitoön efterlyser mer tid för brainstorming-diskussioner mellan de olika intressenterna och en mer detaljerad analys av de olika alternativen innan beslut fattas om planen.

Satu Zwerver För fullmäktigegruppen och styrelsen i De Gröna i Kimitoön