Det är uppenbart att det är dags att tala om sexuella trakasserier, i Svenskfinland, men också i hela vårt land.
Det här är en opinionstext, åsikterna är skribentens egna.
6 111 modiga kvinnors upprop och hundratals berättelser om övergrepp och trakasserier visar tydligt att kvinnors och flickors upplevelser alldeles för länge förminskats och nedtonats. På sociala medier går det hela under hashtaggen, #dammenbrister.
Det är uppenbart att det är dags att tala om sexuella trakasserier, i Svenskfinland, men också i hela vårt land.
Snöbollen började rulla i oktober inom filmbranschen i USA då producenten Harvey Weinstein anklagats för våldtäkt. Flera kvinnliga skådespelare började genom sociala medier sprida hashtaggen #metoo, med syfte att påvisa hur utbrett det är med sexuella trakasserier.
Detta har lett till ett flertal liknande kampanjer gjorts inom specifika branscher. I Sverige har debatten redan gått het i flera veckor och nu denna vecka nådde den globala #metoo-kampanjen Svenskfinland. Jag hoppas att också det finska Finland visar på mod och lyfter frågan på agendan.
Det är verkligen dags att sätta ner foten. Vi ska inte behöva vara med om att våra döttrar, våra systrar, våra arbetskamrater, våra kvinnliga vänner eller någon person överhuvudtaget utsätts för sexuella trakasserier eller övergrepp. Jag är ändå ganska säker på att det bland vittnesmålen under #dammenbrister finns fall som kommer från kvinnor i vår egen närhet.
När jag tagit del av de hjärtskärande berättelserna som delges i uppropet, har jag fyllts av bestörtning och sorg. Det lidande som så många fått utstå måste få ett slut. Det är fråga om trakasserier, ofredande och regelrätta övergrepp.
Hur tänker man då man med vett och vilja ger sig på barn, unga flickor och kvinnor? Var finns omtanken om nästan, var finns hänsynen, var finns förmågan att sätta sig in i den andras situation.
Ett nej, ska alltid räcka. Det är inte en dag för tidigt att vi även i Svenskfinland på större allvar lyfter upp frågan om sexuella trakasserier och övergrepp.
Ansvaret ligger inte hos den som blir utsatt för sexuella trakasserier eller övergrepp. Vi ska alla kunna leva våra liv i säkerhet utan att på grund av vår könstillhörighet vara rädda för att bli utsatta. Vi har rätt till trygghet och kroppslig integritet var vi än rör oss i vardagen.
Attityderna i samhället på det stora planet måste ändra och det vore viktigt att allt fler skulle göra polisanmälan då man upplever att man blivit utsatt för brott. Vi ska minnas att också det som kallas sexuellt ofredande härefter är kriminaliserat.
Kulturen av sexuella trakasserier måste dras upp med rötterna i hela vårt samhälle, också i finlandssvenska kretsar. Nu måste vi få till stånd ändrade attityder där respekt för den andras fysiska integritet sätts främst. Nolltolerans för alla former av trakasserier är det som ska gälla.
Tack för att tystnaden är bruten! Nu är det dags för verklig förändring!
Anna-Maja Henriksson
Partiordförande och riksdagsledamot (SFP)