Det är inte oppositionens eller riksdagens fel att behandlingen av vårdreformen har dragit ut på tiden.

Som partiordförande känns det förstås bra att det finns ett stort förtroende för SFP. Vi har en lång historia som ett brobyggande och ansvarstagande parti. Våra regeringskumpaner har kunnat lita på att vi jobbar för gemensamma målsättningar. Vi brukar inte heller tävla med att vara den som bjuder högst inför val, utan istället komma med realistiska vallöften som vi kan förverkliga. Vi vill värna om det förtroende som väljarna gett oss. Också nu som oppositionsparti har vi fört en konstruktiv oppositionspolitik. Vid behov kritisk, men saklig politik med egna genomtänkta alternativ. I vår alternativa budget har vi redan flera gånger visat att det går att föra en ansvarsfull ekonomisk politik, utan massiva nedskärningar i t.ex. utbildningen. Eller att det går att göra nödvändiga reformer såsom familjeledighetsreformen, ifall den politiska viljan finns. Det finns alltid möjlighet att prioritera. På den här vägen kommer vi att fortsätta när vi nu går vidare mot ett intensivt valår.

I april 2019 blir det riksdagsval och i slutet av maj är det dags för Europaparlamentsval. Dessutom har regeringen nyligen bestämt att det eventuella landskapsvalet ska hållas i samband med Europaparlamentsvalet. En helt annan sak är sedan ifall det överhuvudtaget blir ett landskapsval. Osäkerheten kring regeringen Sipiläs vård- och landskapsreform har inte minskat under sommaren, tvärtom bara ökat. För varje vecka som går ser det allt mörkare ut för reformen. I somras gav grundlagsutskottet en ordentlig latläxa åt regeringen, igen. De 22 grundlagsstridigheter som ingår i förslaget är ingen småpotatis, utan gäller mycket stora frågor. Därför skulle det nu ha varit klokt, rentav nödvändigt att regeringen skulle ha gett riksdagens social- och hälsovårdsutskott möjlighet att behandla förslaget grundligt. Men så gick det inte. Tidigare i veckan körde regeringspartiernas riksdagsledamöter med sin majoritet över oppositionen och beslöt att avsluta hörande av sakkunniga. Inte överraskande, men man kanske bet sig själv ordentligt i benet.

För en sak är helt klar. Som medlem i grundlagsutskottet kommer jag att göra allt jag kan för att vi i utskottet får all den tid vi behöver för att höra sakkunniga kring de ändringar som gjorts. Vi behöver en bra reform, inte ett hastverk. Det är inte heller oppositionens eller riksdagens fel att behandlingen av reformen har dragit ut på tiden. Regeringen kan endast skylla sig själv, då man två gånger gett ett förslag som strider mot grundlagen. Trots att vi i SFP och många andra på förhand varnat om stora brister i förslagen.

Det är alltså givet att vårdreformens öde kommer att dominera mycket av den politiska hösten. Vårdreformen är ändå inte det enda som tärt på förtroendet för Finlands regering den senaste tiden. Utrikesminister Timo Soinis negativa uttalanden om rätten till abort är helt ofattbara. Som privatperson får han tycka vad han vill. Men som utrikesminister representerar Soini sitt land och borde hålla sig till Finlands linje. Trots att de två andra regeringspartierna, Centern och Samlingspartiet tagit avstånd från Soini fäller detta agerande ändå en skugga över hela regeringen. Hur länge ska man tillåta dylikt förfarande? Den krassa sanningen är att Centern och Samlingspartiet är helt beroende av de Blåas stöd för att ha någon som helst möjlighet att driva igenom vårdreformen. För tillfället är regeringens majoritet sällsynt liten, med endast några ledamöters marginal.

Finland är en del av den övriga världen och just nu lever vi i ett läge som vi inte varit vana med. Det finns krafter i världen som gör att vi inte längre kan ta västerländska värderingar för givet. President Trumps agerande är helt oförutsebart och han menar det han säger, fastän det kan förefalla fullständigt absurt. Samtidigt tyder de senaste dagarnas nyheter från USA gällande Trumps nära krets på att pressen på Trump ökar. Turbulensen lär inte heller bli mindre, då det amerikanska valet i november närmar sig. Här i Europa ser vi en oroväckande utveckling, där högerextremismen sprider ut sig i många länder. Vi måste försvara demokratin, vi får inte ge hatet något som helst utrymme. SFP kommer att fortsätta kämpa för öppenhet och för allas lika värde.

Den inkommande hösten kommer såväl i inrikes- som världspolitiken att bli mycket spännande. Oberoende hur svängarna går kommer SFP att fortsätta med sin ansvarsfulla politik och med sikte ställt på kommande riksdags- och europarlamentsval. Att trygga det åboländska SFP-mandatet är ytterst viktigt.

Anna-Maja Henriksson

SFP:s ordförande, riksdagsledamot