Destia överväger andra rutter för stentransport till Dalsbruk – den stora mängden anmärkningar får bolaget att tänka till

Pixabay/Emilia Örnmark
två bilder: av ett stenbrott i närbild och av en väg in i tätorten Dalsbruk
Destia har börjat utreda möjligheter för att beakta alternativa transportrutter än den genom Dalsbruk. Detta efter att totalt 91 personer engagerat sig i anmärkningar mot stenbrottsplanerna.
Publicerad:

Mot Destias planer på ett stenbrott i Galtarby (Västanfjärd) på Kimitoön lämnades ungefär 60 anmärkningar in av totalt 91 personer. Enligt Kimitoöns ledande miljösekreterare Sonja Lindström gäller de flesta anmärkningarna motstånd mot transport av stenmaterial längs Galtarbyvägen och genom centrum av Dalsbruk.

Destias enhetschef Tero Ristolainen får frågan om man väntat sig ett så här stort motstånd.

– Det är vanligt att lovansökningarna för nya stenbrott väcker oro och frågor hos befolkningen i närområdet. Vi vill samarbeta öppet med i invånarna, säger han.

Påverkar det stora antalet anmärkningar Destias planer på något sätt?

– Det har det gjort. Vi har bland annat börjat utreda möjligheter för att beakta alternativa transportrutter.

Vidare säger Ristolainen att trafiksäkerhet är väldigt viktigt för Destia.

– Därför vill vi hitta en lösning som alla parter kan vara nöjda med och genom vilken vi säkerställer trafiksäkerheten i Dalsbruks centrum.

Arkiv/Emilia Örnmark
Gata som går mellan två hus förbi ett torg längre fram
Den kortaste rutten från det eventuella stenbrottet till Dalsbruks hamn går rakt genom Dalsbruks centrum.

25 tunga transporter per dygn

Enligt Destias ansökan om täktverksamhet och miljötillstånd för bergssprängning och stenkrossning handlar det om 90 000 kubikmeter stenkross per år. Det ger ett medeltal på ungefär 25 tunga fordonskombinationer (40 ton) per dygn. En del av stenmaterialet (uppskattningsvis 75 procent) planerar man transportera vidare sjövägen från Dalsbruks hamn.

Den kortaste vägen från stenbrottet till Dalsbruk går längs Galtarbyvägen och genom Dalsbruks centrum från öster. Det är just det här som lyfts fram i merparten av anmärkningarna.

Det planerade stenbrottet


  • Den privatägda fastigheten heter Korpsnokärret och är ett skogsbruksområde i Galtarby/Västanfjärd.

  • Hela planeringsområdet är 20,8 hektar (inklusive plats bland annat för lagring), medan området där man bryter sten är 11,6 hektar.

  • Destia ansöker om att få ta 900 000 kubikmeter berg på 10 år (motsvarar ungefär 2,43 miljoner ton) samt spränga och krossa 90 000 kubikmeter per år.

  • Avståndet till närmaste bosättning är över 500 meter. Inom 1 kilometer från stenbrottet räknar man med att det finns 7 bostäder.

  • 59 skriftliga anmärkningar lämnades in mot planerna, men personerna bakom är 91, eftersom 7 av anmärkningarna är föreningar eller andra sammanslutningar.

  • Destia är sedan december 2021 en del av Colas-koncernen – en av världens ledande aktörer inom trafikinfrastruktur.

"En säkerhetsrisk för invånarna"

En av anmärkningarna kommer från De Gröna i Kimitoön rf, som anser att det största problemet med stenbrottet är just transporten till Dalsbruks hamn. Föreningen påpekar att den exakta rutten man tänkt använda för transporten måste anges i tillståndsansökan, vilket nu inte är fallet.

Man syftar till lagen och säger att verksamhet av denna typ inte får orsaka fara för befolkning eller miljö och ser därför att transport genom centrum är uteslutet.

Föreningen ser den planerade tunga trafiken som en säkerhetsrisk för invånare i Dalsbruks centrum, speciellt om rutten går förbi dagis och torg, vilket befaras. Man ser heller inte det andra möjliga ruttalternativet, längs Strandvägen, som vettigt eftersom den leder förbi de historiska kolugnarna och restaurangernas uteserveringar.

Man ser även risken att Dalsbruks attraktionskraft som turistmål och bostadsort äventyras om i genomsnitt 50 dagliga stentransporter kör genom byn. Föreningen kommer med alternativet att stenen kunde lastas i Fröjdböle hamn i stället.

Föreningen anser dock att utvinningsområdet i Galtarby har valts relativt väl, eftersom det enligt utredningen av naturvärdena inte finns några hotade eller skyddade livsmiljöer i området och det inte finns bebyggelse i omedelbar närhet.

Vinden för oljud mot skola och bosättning

I en annan anmärkning, inlämnad av en privatperson, poängteras att en dal där det bor tiotals familjer, finns nordost om det tänkta stenbrottet. I samma område finns också Västanfjärds skola med dagis.

”För det mesta blåser vindarna här från väst-sydväst och för med sig ljudet upp genom dalen. Det är således fullständigt oskäligt att krossa sten, spränga, lasta lastbilar och transportera stenmassor från kl. 06 – 22 i tio(tals?) år framöver.” sägs det i anmärkningen.

Här tas även Galtarbyvägens roll för cykelturismen upp och faktumet att stenbrottet skulle förstöra det kända ”Galtarby fågelparadis” – alltså ett cirka 65 hektar stort vassområde/våtmark ett stenkast nedanom stenbrottet.

NTM-centralen vill se lagligt beslut innan verksamheten startar

Egentliga Finlands NTM-central säger i sitt utlåtande att den naturinventering som gjorts är tillräckligt omfattande och att det enligt naturvårdslagstiftningen inte finns hinder för projektet.

NTM-centralen ser det dock som beklagligt att livsmiljöerna för fågelarter som trädlärka och nattskärra genom projektet skulle förstöras.

Man påpekar bland annat vikten av att skadliga ämnen genom verksamheten inte få nå grundvattnet och att vattendrag norr om området inte får skadas.

Vidare rekommenderar NTM-centralen inte att aktören ska få lov att inleda verksamheten innan beslutet vunnit laga kraft. Orsaken är att det nya området är i naturligt tillstånd och man ser det inte som möjligt att återställa till ursprungligt tillstånd efter brytningen.

Destia får bemöta anmärkningarna

Nästa steg i processen är att Destia ges möjlighet att bemöta anmärkningarna. Efter det här bereds ärendet för att tas upp i Kimitoöns bygg- och miljötillsynsnämnd. När det här blir aktuellt är oklart. Kommunen väntar ännu på vissa begärda utlåtanden.

Reporter (Kimitoön)
Publicerad: