"Den tid vi lever i är den farligaste sedan andra världskriget, och jag hoppas verkligen att världens ledare nu bär sitt ansvar och börjar jobba för fred"
Det här är en opinionstext, åsikterna är skribentens egna.
Vi lever i en ytterst orolig värld. Rysslands brutala anfallskrig mot Ukraina fortsätter. Därtill brinner det i Mellanöstern. Det är med stor oro och sorg jag följt med situationen i Israel och Gaza. Läget är väldigt svårt. Mina tankar går särskilt till alla oskyldiga civila, kvinnor och barn, som nu drabbas.
I enlighet med EU:s gemensamma linje har Israel rätt att försvara sig. Terrorattacken som Hamas utförde den 7 oktober var fruktansvärd och ska fördömas. Samtidigt är det viktigt att minnas att det i Gaza bor civila som inte har kopplingar till Hamas. Dessa människor befinner sig nu i en ytterst svår situation. En humanitär katastrof står för dörren. Vi i världssamfundet måste göra allt för att se till att det humanitära biståndet och hjälpen når fram för dem som behöver det.
Den tid vi nu lever i är den farligaste sedan andra världskriget, och jag hoppas verkligen att världens ledare nu bär sitt ansvar och börjar jobba för fred. En eskalerande konflikt i Mellanöstern kunde bli ödesdiger. Krigen behöver få ett slut.
I oroliga tider blir det även än klarare varför nordiskt samarbete är av högsta vikt. Som minister för nordiskt samarbete har jag under veckan deltagit i Nordiska rådets 75:e session. Temat var Ett tryggt, grönt och ungt Norden. Den nordiska gemenskapen skapar ”nordisk nytta” – ett stort mervärde för oss. Det är viktigt att vi tillsammans arbetar för Vision 2030, att Norden ska vara världens mest hållbara och integrerade region år 2030. Fokus behöver vara på att underlätta vardagen för oss nordbor – att det ska vara lätt att studera, arbeta, flytta och bo i Norden.
Nordiskt samarbete handlar om oss – om oss som bor i Norden, om vår vardag och om människomöten. Under dagarna tre i Oslo har vi fokuserat på det. I olika sammanhang har vi talat om allt från att förverkliga visionen till försörjningsberedskap och Svanenmärket.
Enskilda länders lagstiftning som ställer till besvär då man flyttar mellan länderna, brukar vi kalla till gränshinder. Dem, behöver vi jobba bort. Därför är det är viktigt att vi nu intensifierar gränshinderarbetet. Vi ska skapa möjligheter och undanröja hinder i vardagen. Därför behöver vi ett nordiskt e-ID, så att nordbor ska kunna identifiera sig med bankkoder eller andra verktyg för stark autentisering i de nordiska ländernas digitala tjänster. Överlag bör den nordiska dimensionen beaktas i lagstiftningsprocessen. Vi behöver se till att inte skapa nya gränshinder.
Nordiska rådets prisutdelning ägde också rum i veckan och Finlands Maija Kauhanen vann musikpriset – stort grattis! Kronprinsessparet förgyllde prisutdelningen på Operan i Oslo med sin närvaro.
Även säkerhetspolitiken har varit tydligt framme under sessionen. Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg var gästtalare. Stoltenberg avslutade sitt anförande med att konstatera att hans budskap är att fred alltid är möjligt. För det måste vi arbeta tillsammans.
Det var första gången Nordiska rådet sammanträdde sedan Finland blev fullvärdig Nato-medlem. Och då Sverige snart blir medlem är också vårt medlemskap komplett, samtidigt som hela Norden ingår i försvarsalliansen. Därmed tar det Nordiska samarbetet ännu ett stort steg framåt för att bli det mest integrerade området i världen. Tillsammans är vi starkare! Det mest värdefulla vi har är vår frihet och självständighet.
Tillsammans kan vi också sprida och fördjupa förståelsen av övergripande säkerhetstänkande och göra mera då det kommer till att systematiskt arbeta med krisberedskap och resiliens. Jag ser att det nu finns momentum för att ytterligare stärka det nordiska samarbetet.
Här kan du läsa fler kolumner av Anna-Maja Henriksson.