"Den som riskerar att inkallas eller sättas i tvångarbete i Ryssland borde ha solklar rätt till asyl"
Det här är en opinionstext, åsikterna är skribentens egna.
Ryssland. Våra immigrationsmyndigheter anser att man kan bevilja asyl åt ryssar som inkallas till militärtjänstgöring i kriget mot Ukraina om de riskerar att bli tvungna att utföra något som kan betecknas som krigsbrott.
Vad är detta för juridiskt hårklyveri? Är kanske inte Rysslands krig mot Ukraina redan ett brott i sig?
Svaret är självfallet ja – det är alla överens om.
Därför är medverkan i Rysslands krig, vare det sker vid fronten eller på hemmafronten i form av underhåll av trupper eller vapentillverkning, ett brott och personer som tvingas till sådant bör därför utan i vidare beviljas asyl. Alltså även åt dem som kan tvingas till arbete som direkt stöder kriget.
Att göra åtskillnad mellan anfallskrig och krigsbrott är konstgjort. Likaså mellan civila och soldater, såvida det inte är fråga om yrkessoldater som själva valt sin bana.
Vad är de flesta ukrainska soldater om inte vanliga medborgare som blivit inkallade i militärtjänst? Och ryska män tvingas med hot om fängelse eller något ännu värre att delta ett anfallskrig. Människor är dessa soldater likafullt liksom alla andra som utan att vara iförda uniform faller offer för krigets vansinne.
Men så fort en person är inkallad i militärtjänst är han kantänka lovligt villebråd; han kan dödas i strid utan konsekvenser och han kan arkebuseras om han vägrar utföra vad befälet befaller.
Ett märkligt rättstänkande som bara jurister kan begripa. Men de talar ju också om krigets lagar och regler som om krig vore någon fotbollsmatch.
Den som riskerar att inkallas eller sättas i tvångarbete i Ryssland i dagens läge borde ha solklar rätt till asyl. Det säger rättskänslan och det borde lagtolkare inte kunna kullkasta.
Jan-Erik Ingvall Helsingfors