Den plötsliga frågan kom under en båtfärd på Göta kanal – nu inviger de svenskt konsulat i Pikis

I somras var rederi-vd:n Laura Langh-Lagerlöf på motorbåtssemester på Göta kanal med familjen.

Då kom ett samtal från Sveriges ambassad i Finland.

– Jag hann tänka att vi kanske brutit mot några regler under färden, skrattar Langh-Lagerlöf när vi träffas i Langh Ships kontor vid gården Alaskartano i Pikis i S:t Karins, cirka 15 kilometer öster om Åbo centrum.

Men ambassadens ärende gällde inte några regelbrott. Man ville veta om Laura kunde tänka sig att bli ny svensk honorärkonsul i Åbo efter TS-koncernens Mikko Ketonen som skött det oavlönade uppdraget i 42 år.

Visste du genast vad uppdraget går ut på?

– Jag måste medge att det inte var så bekant för mig. Men jag googlade.

Senare på sommaren meddelade Laura Langh-Lagerlöf till ambassaden att hon och Langh Ship ställer sig till förfogande. Hur många andra kandidater ambassaden hade vet hon inte, men i december kom beskedet att hon är den nya honorärkonsuln.

Dags för invigning

Och måndagen den 23 januari invigs det nya honorärkonsulatet i den pietetsfulla träbyggnaden där Langh Ship har sitt kontor.

Här ska svenska medborgare bland annat kunna hämta ut pass, id- och körkort och levnadsintyg, säger Langh Ships administrationschef Julia Granholm som är honorärkonsulatets sekreterare. Det är i första hand hon som tar emot kunderna och ser till att de har sina papper i skick.

– Förra året lär honorärkonsulatet i Åbo ha haft cirka 100 besök då många förnyade sina pass efter pandemin. Normalt brukar det väl ha 50–100 besök per år, säger Granholm.

Konsulatet betjänar under kontorstid, men kunderna ska helst boka tid på förhand.

Sverige känns nära

Vid honorärkonsulatet kan man också rösta vid svenska val. Om det skulle uppstå en nödsituation med svenskar inblandade ska honorärkonsulatet och -konsuln också vara redo.

– Det skedde vid Estoniakatastrofen då många svenskar fördes till Åbo, säger Granholm som fått utbildning av ambassaden inför sekreteraruppdraget.

Det tidigare honorärkonsulatet fanns på Köpmansgatan i Åbo. Därifrån har man nu fått alla dokument samt vapenskölden som ska fästas på ytterväggen i Pikis.

Langh-Lagerlöf och Granholm konstaterar att Sverige är så bekant att det knappt känns som utlandet. De har både privata och professionella kontakter till grannlandet.

– Jag har ofta semestrat där. Två av våra båtar besöker regelbundet Norrköping och Gävle på sin loop på Östersjön, och våra fartyg är ofta på dock i Landskrona, nämner Langh-Lagerlöf som exempel.

Julia Granholms föräldrar har bott i Göteborg, där hennes pappa Pär-Henrik Sjöström – bekant från ÅU:s tidigare Sjöfartsbilaga – varit chefredaktör för Sjöfartstidningen.

Vill inte byta jobb

Laura Langh-Lagerlöf säger att honorärkonsulns uppdrag också är att främja samarbete mellan Åboregionen och Sverige och att till exempel ordna program vid svenska besök i regionen. I samband med måndagens invigning kommer gästerna från ambassaden att besöka Åbo Akademi.

Langh-Lagerlöf och Granholm har båda studerat vid Handelshögskolan vid Åbo Akademi. Att det sedan blev jobb inom sjöfart har de inte ångrat.

För Laura handlar det alltså om ett företag hon vuxit upp med och in i, och där hon blev vd för nio år sedan.

Har du någonsin tänkt att du skulle vilja göra något helt annat, och finns det alls utrymme att tänka så då man leder ett familjeföretag?

– Nej, jag har aldrig funderat på annat! svarar Laura glatt och definitivt sanningsenligt.

– Jag trivs så otroligt bra. Det är en livsstil som jag gillar. Jag har härliga kolleger och vi känns inte som ett stort bolag. Det är familjärt ombord på båtarna, där 10–15 jobbar per fartyg. Vi är också ett ganska litet kontorsgäng.

Julia Granholm håller med.

– Vad vågar man säga när man sitter bredvid chefen? skrattar hon.

– Men jag har varit här i sju år och kan inte tänka mig en annan arbetsplats.

Vad är speciellt med branschen?

– Den är väldigt internationell, vilket bidrar till att Sverige känns lokalt, säger Laura. Våra fartyg seglar i och för sig främst i Europa även om vi också har en båt i USA och Karibien. Men framförallt via systerbolaget Langh Tech har vi rederier i hela världen som kunder. Vi har också eget folk i Kina och Korea.

Langh-Lagerlöf säger att hon gillar det internationella, och att ha många nationaliteter i personalen. Man lär sig om varandras kulturer och snappar upp ord på nya språk.

Man har också en del ukrainare på fartygen och har kunnat erbjuda deras familjer att bo i Pikis.

Julia Granholm, som jobbar mycket med fakturering, tillägger att det finns mycket att bita i till exempel när det gäller sjöfartsbranschens momsregler och terminologi.

– Vi bollar mycket mellan finska och engelska och nyligen funderade vi till exempel på vad exakt en ”third mate” gör ombord, ger hon som ett vardagligt exempel.

Ser ljust på framtiden

Under Laura Langh-Lagerlöfs tid som vd för koncernen har Langh Ships fraktverksamhet vuxit från fem till tio fartyg. Dessutom har man beställt sex nya fartyg som byggs i Kina.

Samtidigt har Langh Techs verksamhet exploderat med satsningar på reningssystem för fartyg.

– Nu har vi 120 fartyg på referenslistan för våra skrubbrar som fångar in svavel. Vi har också kommit överens om leverans av vårt ballastvattenreningssystem till 25 fartyg, och nästan hälften är redan installerade, säger Langh-Lagerlöf.

Och på några av de fartyg man beställt kommer man att pilotinstallera Langh Techs system för att fånga in koldioxid. Det är en intressant nisch inför framtiden, säger Langh-Lagerlöf.

Hon ser överlag ljust på framtiden.

– För ett drygt år sedan började priserna för containerfrakten stiga och vi har ett mycket gott år bakom oss. Nu har läget normaliserats och marknadssituationen är hälsosammare. Men det ser positivt ut för rederierna.

Langh Group