Den ökande polariseringen i USA är oroande – politiskt våld har ingen plats i demokratin
Det här är en opinionstext, åsikterna är skribentens egna.
Republikanernas presidentkandidat, USA:s tidigare president Donald Trump blev utsatt för ett lönnmordsförsök vid ett kampanjmöte. Detta är ett chockerande exempel på politiskt våld.
Händelsen kommer förhoppningsvis att uppmärksamma oss alla på faran för en intensifierad konfrontation. Var och en av oss kan påverka den typ av atmosfär vi skapar omkring oss med våra egna ageranden. Retorik som stärker polarisering och hat är ägnad att skapa en plattform för uppkomsten av politiskt våld. Ord skapar verklighet och steget från ord till handling kan vara farligt kort.
Konfrontation har alltid varit starkt i USA:s politik på grund av tvåpartisystemet, men nu känns hela den federationen helt splittrad. Retoriken har varit riktigt hård.
Det finns dock ingen plats för politiskt våld. Det är inte en del av demokratin – nej, inte ens om man är starkt oense. Olika åsikter är en del av demokratin, men hatretorik och våld är inte det. Ingen ska behöva göra politik av rädsla för sin hälsa eller sitt liv. Man kan främja åsikter genom demokratiska medel. Politiskt våld kan betraktas som ett anfall mot oss alla, mot våra samhällen.
Tiden kommer att utvisa vilken betydelse skottlossningen har för utgången av valet. Bildmaterialet verkar åtminstone fungera till Trumps fördel. Den sittande presidenten Joe Biden och vicepresidenten Kamala Harris fördömde skjutningen omedelbart. Det har också den finska regeringen gjort, vilket är korrekt.
I USA, och särskilt bland demokraterna, har det funnits en växande efterfrågan på att ersätta Biden med en annan, yngre kandidat. Kraven blev hårdare när Biden klarade sig dåligt i den första valdebatten. Det finns ett starkt tryck på att utse en ny kandidat, men också en stor brådska. Demokraternas partimöte kommer att hållas om mindre än en månad, och valet är redan i november.
I USA har fyra av fem presidenter under de senaste 30 åren varit vita män födda på 1940-talet. Barack Obama är det enda undantaget. Nu fortsätter båda kandidaterna samma mönster. Detta väcker frågor om representation och mångfald i landets högsta ämbete. Det är faktiskt tveksamt hur väl det speglar den mångfaldiga befolkningen i USA. Hur har vi hamnat i en situation där män födda inom några år utövar så stor makt i decennier?
Det amerikanska valet är också mycket viktigt för Finland. Till exempel påverkar ett lands utrikespolitik och ekonomiska politik direkt internationella relationer. USA är en viktig allierad och handelspartner för Finland, och landets politiska riktning har stor inverkan inte bara på europeisk säkerhet utan också på globala marknader. Å andra sidan sprider sig politisk retorik också lätt från ett land till ett annat och kan polarisera diskussionsatmosfären ännu mer. Det är mycket viktigt att Finland noga följer USA:s politiska utveckling och förbereder sig för eventuella förändringar.
Mitt i alla omvälvningar i världen är det särskilt viktigt att Finlands utrikespolitiska ledarskap fungerar på ett så utmärkt och konstruktivt sätt som möjligt. Republikens president Alexander Stubb har börjat sitt arbete på ett utmärkt sätt och kommenterade exemplariskt också situationen av det amerikanska presidentvalet. Vi kan verkligen vara stolta!
Här kan du läsa fler kolumner av Saara-Sofia Sirén.