Den offentliga sjukvården ställer patienter i kö hellre än att samarbeta mer
Det här är en opinionstext, åsikterna är skribentens egna.
Välfärdsområdet Varha har prickats för brister vid ÅUCS akutmottagning.
Underliggande orsaker är brist på både personal och vårdplatser säger Mikko Pietilä, resultatområdesdirektör för sjukhustjänster vid ÅUCS till Yle Åboland (22.3).
– Preventiv primärvård, hemvård och rehabilitering utgör en viktig del av lösningen. Välfärdsområdet försöker i dagsläget uppnå målet, men har ännu inte lyckats säger Pietilä.
300 vårdplatser har försvunnit inom välfärdsområdet. Patienter som vårdats på akuten kan inte flyttas vidare till primärvården, utan hamnar på en avdelning för specialiserad vård där köerna och kostnaderna växer.
Välfärdsområdenas uppgift är att för en så låg skattekostnad som möjligt få fram så bra vård som möjligt till så många medborgare som möjligt.
Den dogmatiska inställning till ordet ”privat” skadar de människor välfärdsområdena säger sig värna om.
En välfärd där människor genom skattemedel kan välja privata alternativ kommer att bidra till alltmer högkvalitativa, resurseffektiva och tillgängliga välfärdstjänster.
Tyvärr väljer den offentliga sjukvården att ställa patienter i kö, hellre än att utöka samarbetet med privata och tredje sektors vårdgivare.
Om detta inte ändras så blir vi alla förlorare, men mest av allt de, oftast äldre eller sjuka, som utan privat vårdförsäkring förlitar sig på att det offentliga systemet fungerar.
En välfärd där människor genom skattemedel kan välja privata alternativ kommer att bidra till alltmer högkvalitativa, resurseffektiva och tillgängliga välfärdstjänster.
Det är dags att riva murar och bygga broar.
Vänsterns eviga mantra om att det behövs mera pengar till vården kommer inte att lösa problemen.
En välfungerande vård och omsorg behöver samla alla aktörer för att se vad man kan åstadkomma tillsammans. Det finns gott om goda exempel.
Nederländerna som har ett blandsystem (offentligt, privat, försäkringar) sticker ut med sina mycket goda resultat i många internationella jämförelser.
I region Stockholm, drivs drygt 71 procent av alla vårdcentraler i privat regi.
Med privata vårdgivare får man för samma kostnad 65 procent fler knäproteser, 80 procent fler höftproteser, drygt 150 procent fler starroperationer och mer än 200 procent fler framfallsoperationer.
Offentliga vårdgivare har i samtliga analyserade operationsområden en högre kostnad per patient än vad ersättningen är för motsvarande ingrepp för privata vårdgivare visar en analys av Socialstyrelsen, SKR, Sirona.
Ur ett Kimitoöperspektiv ser vi redan tydliga tecken på att Varhas åtgärder leder till försämringar för den enskilda klienten.
Röntgen stängd, laboratoriet i Dalsbruk stängt, svårare att få ett larmarmband, dagverksamhet för äldre gäller bara hemvårdsklienter, varm mat blir kall mat i plastpåsar, klienter vårdas på fel nivå som bromsar upp vårdkedjan och skapar dyra köer, tillgängligheten till läkartjänster har försämrats.
Besluten fattas utan ingående analyser och konsekvensbedömningar.
Varhas politiker har inte tillgång till kostnader för vård- och omsorgsåtgärder, vårdplatser med mera och ges inte heller förslag på alternativa lösningar utanför den egna verksamheten.
Varhas uttalade ambitioner om att minska köptjänster och öka utförandet i egen regi gör att mindre privata vårdgivare inte vågar satsa på att utvidga verksamheten.
Personalproblemet tror man sig kunna lösa genom att försöka strypa de privata vårdgivarna. Det kommer inte att lyckas.
I stället borde man ställa om systemet så att beslutsvägarna är korta, det går att påverka arbetets innehåll och det finns möjligheter att välja flexibla arbetstider.