Demokratin åt skogen på Kimitoön – "det handlar inte om att skydda all skog, utan om demokratiska principer"
Det här är en opinionstext, åsikterna är skribentens egna.
Kimitoön. Kimitoöns tekniska nämnd tar hand om kommunens skogar. Vi kan nu följa de troligtvis sista etapperna av en långkörare, skogsplanen för åren 2022–2030. I många andra kommuner är det fullmäktige som beslutar i såna ärenden, men hos oss är det tekniska nämnden, som ska besluta om saken den 21 mars.
Före skogsplanen ens började planeras gjorde De gröna i Kimitoön år 2019 (!) ett invånarinitiativ för att kommunen skulle börja med kontinuerlig skogsvård, samt skydda värdefulla skogsområden.
Initiativet har inte ännu behandlats. När ingenting hände och planen snart skulle behandlas gjorde De gröna i Kimitoön våren 2022 en fullmäktigemotion om att skydda kommunens över 100 år gamla skogar samt skogar som är lämpliga i Metsoprogrammet. Inte heller den här motionen har ännu behandlats.
Skogsplanen behandlades i tekniska nämnden första gången sommaren 2021. Då remitterades den med avsikt att få en plan som jämför ekonomiskt skogsbruk med ”alternativa metoder” och för att öppna processen mera. Det här var just det som De gröna hade i tankarna med sina initiativ.
Vad kommunen gjorde var att man begärde en alternativ plan av en person som är kunnig skogsbruksingenjör, men inte ekolog och känd för att inte se möjligheter med kontinuerligt skogsbruk.
Kommunen öppnade processen genom att ordna ett invånarmöte, med två veckors varsel och mitt i jullovet. Samtidigt publicerades den ”alternativa” skogsplanen. Den hade då varit färdig redan nästan ett år! Men inte getts för kännedom, trots att De gröna många gånger frågat efter den.
Kommunen borde ha tagit ställning till på vilket sätt man vill sköta sina skogar före man gav planeringen som uppdrag, sa planeraren på invånarträffen.
Det här var just det som De gröna hade i tankarna med sina initiativ.
Skogsplanen har inte skötts bra. Det handlar här inte om att skydda alla möjliga skogar, det här handlar om demokratiska principer, att man kan delta och bli hörd i beslutsprocessen.
När man då i ÅU (15.1.) läser vad tekniska nämndens ordförande tänker om demokratin, nämligen ”I en kommun har invånarna inte möjlighet att påverka beredningen på andra sätt än genom de förtroendevalda” börjar man fundera, om orsaken till att initiativen inte behandlas kanske inte ligger på tjänstemannasidan.
Ännu finns det tid att låta ärendet diskuteras på riktigt, att lyssna också på ekologens syn på saken, att försöka att nå en kompromiss.
Det här är just det som De gröna har haft i tankarna med sina initiativ.
Satu Zwerver suppleant i tekniska nämnden De gröna, Kimitoön