De grundades på kungens födelsedag, med honom på plats i Åbo – nu firar Hushållningssällskapet 225 år i en utmanande tid

Med sina 225 år kan Finska Hushållningssällskapet (FHS), som erbjuder lantbruksrådgivning i Åboland, stoltsera med att vara landets näst äldsta verksamma förening, efter Musikaliska Sällskapet i Åbo.

– Vi kan dessutom kivas med svenskarna om huruvida vi är äldst av hushållningssällskapen. Sällskapet på Gotland startade några år före oss, men deras stadgar godkändes senare, säger direktör Bjarne Westerlund som i somras tog över efter Jörgen Grandell.

FHS grundades den 1 november 1797, på Gustav IV Adolfs födelsedag.

– Kungen var personligen i Åbo. Dokumentet med hans sigill och namnteckning finns i vårt arkiv vid Åbo Akademi.

Dokumenten från FHS första 30 år räddades nämligen undan lågorna vid Åbo brand 1827.

Utmanande världsläge

I huset på Tavastgatan 28 i Åbo har FHS funnits sedan 1830-talet. På tisdag ordnas ett jubileumsseminarium på Kåren i samma kvarter.

Westerlund konstaterar att firandet överlag gått i arbetets tecken. Det finns mycket att göra. Miljöfrågorna och odlingsrådgivningen är ständigt aktuella, och de åboländska lantbruken kommer att behöva hjälp med att förnya sina avtal inför EU:s kommande jordbruksprogram.

Dessutom innebär världsläget stora utmaningar. Priserna på gödsel, energi och växtskyddsmedel har stigit, och gödsel kan vara svårt att alls få tag på.

– Det gäller att noga följa med läget och hur det utvecklas, inte minst i förhållande till spannmålspriserna. De har visserligen också varit höga, men kan fluktuera mycket. Hur blir det till exempel med exporten från Ukraina, och när lönar det sig för odlarna att sälja eller att binda priserna? Många av de åboländska odlarna är mångsysslare som inte själva hinner följa marknaden i detalj, konstaterar Westerlund.

Djurhushållningen viktig

Det finns cirka 400 aktiva gårdar i Åboland. Deras antal ökar inte. Speciellt djurgårdarna har det tufft, säger Westerlund.

Det har att göra med kostnadsutvecklingen, men nu är exempelvis eventuella elavbrott också ett frågetecken.

– Djurgårdarna är väldigt beroende av el för allt från ventilation till mjölkningsrobotar. Många har reservkraft, men situationen är utmanande.

Bjarne Westerlund påpekar att djurhushållningen är oerhört viktig för att upprätthålla kulturlandskapet och biodiversiteten.

– I vårt klimat är det dessutom svårt att producera grödor av sådan kvalitet att allt duger som människoföda. Mycket blir foder, och gräsvallar behövs i växtföljden på åkrarna. Ett alternativ är att göra bioenergi, men det kräver ett ganska tätt nät av anläggningar för att det ska vara lönsamt.

Satsar på projekt

En sak som FHS nu kikar på är en anläggning som byggs i Egentliga Tavastland för export av bland annat gräspellets och högklassigt hö.

– Vi utreder om den kan vara intressant för våra odlare. Det är viktigt att vi fortsätter producera vall med tanke på miljön, markstrukturen och växtföljden.

FHS har i dag sex anställda. För tillfället letar man efter en ny miljö- och landskapsvårdsrådgivare efter Riitta-Liisa Pettersson som gått i pension.

Westerlund säger att FHS gärna växer, om ekonomin medger det. Framtiden för troligen med sig en ännu större satsning på projekt och ett ökat utbud av tjänster.

Nu är man bland annat med i takorganisationen SLF:s planer på att utvidga projektet "Greppa marknaden" från Nyland till övriga regioner.

Gipsbehandlingen inte alls obetydlig

FHS har också marknadsfört och hjälpt odlarna med möjligheten att få gratis gipsbehandling av sina åkrar.

– Många av de skiften i Åboland som lämpar sig för gipsbehandling har faktiskt fått den, tvärtemot den bild som målats upp. Men gipsbehandling passar inte på alla skiften, säger Westerlund och tillägger att en sak som FHS jobbar mycket med är att ta markprover.

Man jobbar också för alternativ såsom strukturkalk.

– Behandlingarna, där de passar, gynnar ju alla. Miljön mår bra samtidigt som näringsinnehållet i jorden inte rinner iväg.

FHS är också involverade i ett samarbete med Sverige om försörjningsberedskapen.

– Här är vi tillbaka vid föreningens grundtanke. En viktig drivkraft när FHS grundades var att "ge mat till folket". Vi har vant oss med att det finns mat i butiken, men världsläget ställer vår beredskap i ny dager. Vi jobbar för att också Åboland ska ha en egen matproduktion, säger Westerlund.

Seminarium på tisdag