Därför behövs protesterna

Publicerad:

Det här är en opinionstext, åsikterna är skribentens egna.

I gårdagens ÅU berättade Åbopolitikerna Jaakko Lindfors (VF) och Niina Ratilainen (Grön) att de har för avsikt att delta i den partipolitiskt obundna demonstrationen ”Helsinki for Human Rights” i Helsingfors, när Finland och president Sauli Niinistö står värd för toppmötet mellan Donald Trump och Vladimir Putin. I samma reportage berättar Samlingspartiets unga att de också tänker ordna en demonstration.

Det är demonstrationer som är av nöden.

Demokrati, mänskliga rättigheter, rättsstatsprincipen. De här för vår demokrati så grundläggande värdena verkar ligga väldigt långt ifrån de två toppmötesgästerna som ställer allt på ända i Helsingfors 16 juli.

Helsingfors får säkerhetsarrangemang av aldrig tidigare skådade mått (enligt HS 3.7.), trafiken förväntas bli kaotisk, alla hotell är fullbokade och Helsingfors ska enligt UM härbärgera omkring 2000 journalister och representanter för den internationella pressen.

Allas Ses Pool blir sändningsarena för flera internationella tv-kanaler (HS 5.7), av de amerikanska är CNN, Fox, ABC och CBS på väg hit. När enbart Good Morning Americas morgonprogram, som den dagen sägs ska sändas från poolområdet, brukar locka över fyra miljoner tittare vet man också att det är frågan om produktioner av gigantiska mått.

Det finns mycket riktigt de som talar om 16 juli i helt lyriska tongångar – de som ser det stora pr-värdet för Helsingfors och Finland, de som räknar vilka inkomster toppmötets kringeffekter för med sig för företag i Helsingfors och de som förväntar sig att nu om inte förr ska hela världen veta var Finland och Helsingfors ligger.

Det finns också de som bekymrar sig för vilka krafter som kan utnyttja det läge som uppstår då landets gränsbevakning och polisstyrkor koncentrerar sig till fullo på att garantera säkerheten för två män på besök i Helsingfors, i stället för att sköta hela landets säkerhet och trygghet.

Ytterligare har vi de som tycker att Finland borde ha sagt nej tack till hela toppmötet.

Nej tack uttryckligen med hänvisning till den politik som herrarna Trump och Putin bedriver.

Det finns ingenting att försvara i den politik de står för.

Men att Finland och Niinistö skulle ha visat toppmötesförfrågan på dörren känns också märkvärdigt.

Ett land som har velat gå i bräschen för samförstånd och fredsbyggande, som vill göra diplomati till mer än ett vackert ord, och som säger sig agera värd för att främja freden i världen (Sauli Niinistö, tpk.fi), skulle det landet ha kunnat motivera sitt nej på ett diplomatiskt trovärdigt sätt?

Tveksamt. Men visst, Finland hade hamnat i den internationella mediebevakningens centrum då också.

Kanske ett rakryggat nej med mänskliga rättigheter som motivering hade applåderats västvärlden över?

Tyvärr. Det känns som om Tyskland, Belgien eller kanske Sverige hade ställt upp.

Så om toppmötet hade hållits i Stockholm – hur hade Finland reagerat då?

Hade det inte funnits en uns av avund i kommentarerna härifrån, avund över att inte Helsingfors som ändå i 1900-talshistorien fått vara säte för samförståndsmöten inte var staden och värden som blev vald?

Eller hade kommentarerna handlat mer om lättnad över att landet inte behövde agera plattform för ett möte där man kanske inte för någon äkta dialog alls, där man enbart visar upp en glansbild?

Skulle helsingforsarna kanske också ha pustat ut av lättnad över att denna sannolikt överdimensionerade säkerhetsrumba inte ställde till det i deras sommarstad?

Svaret är väl både och. Avund och lättnad.

Vi vill inte applådera att Finland är värd för Trump och Putin. De ”trumpeterar” båda ut budskap som signalerar maktlystnad, egoism och ignorans mot grundläggande demokratiska värderingar och mänskliga rättigheter.

Vi kan ändå inte säga att det skulle vara fel att låta dem mötas här.

Det är inte detsamma som blåögdhet för att de möts med sin alldeles egna agenda. Vad än Sauli Niinistö säger inför kamerorna kommer de artigt att le, Putin lite snett och smått, Trump bullrigt och brett.

Men att Niinistö får en chans – och måste ta den – att säga något är bra.

Hellre så än att se på när de ”trumpeterade” någon annanstans.

Niinistö tänker i varje fall föra fram miljöfrågor för det arktiska området, har han meddelat (tpk.fi 28.6).

Sen behöver vi inte folk som står och viftar glatt med amerikanska eller ryska flaggor, även om vi sannolikt kommer att se dem också i tv-bilderna.

Också de demonstrationerna är förstås tillåtna i vårt land.

Men eftersom värdskapet för ett dylikt toppmöte är så kluvet behövs framförallt protesterna, demonstrationerna, där mänskliga rättigheter lyfts fram.

Tänk vilken chans att förmedla det budskapet ut över världen: I det där lilla landet demonstrerar folk både mot Trump och mot Putin och för äkta demokratiska värderingar.