Dagis och förskola i Åbo tävlar om yta på ohållbart sätt

– De som har keps ställer sig längst fram.

Det är gymnastiklektion för förskolebarnen på Sirkkalas förskola. Barnträdgårdsläraren Charlotte Lundell och barnskötaren Anette Söderholm samlar truppen för att marschera ner till gymnastiksalen.

Just den här förskolegruppen, som har sina lektioner i Gula huset på dagvårdsenhetens gård, består av tretton elever.

Den andra gruppen, som finns i Stjärnornas sal, är större. I den finns tjugo barn.

Söderholm säger att det inte är trångt på förskole- och dagisgården, tack vare att man är en dagisgrupp mindre nu jämfört med i fjol och tack vare Sirkkala skolas gård intill.

Samtidigt är det klart att kommer det bara några barn till så ändras situationen. Det är inte så att det finns utrymme i överflöd.

Dessutom, säger servicechefen Hanna Karlsson vid Åbo stad, är det ohållbart att förskoleundervisningen äter av barndagvårdens utrymmen, som dessutom inte är ändamålsenliga för förskoleundervisning.

Behovet av ändamålsenliga lokaler är ett återkommande problem inom den svenska undervisningssektorn i Åbo.

Rivningen av det kommunala dagiset på Skolgatan 10, trycket på Cygnaeus skola samt Sirkkalakvarterets utrymmesbrist gör frågan extra akut.

I dagsläget finns 458 platser inom de kommunala tjänsterna. Förskoleplatserna är 129 till antalet och nästan alla är fyllda.

En utredning som den svenska sektionen vid nämnden för fostran och undervisning tar del av i dag uppskattar behovet av kommunala tilläggsplatser till 72 stycken fram till 2022.

Skulle Åbo skriva ett avtal om förskoleundervisningen med kranskommunerna – något som skulle underlätta planeringen och budgeteringen – blir behovet större.

ÅU har tidigare skrivit om hur frånvaron av ett avtal försätter förskoleelever och föräldrar i en knepig situation.

En tidigare prognos av antalet svenskspråkiga barn under skolåldern visade sig visserligen vara i överkant, men efterfrågan har trots det ökat.

Det här beror på att allt fler föräldrar sätter sina barn i svenskt dagis. När dagvårdsavgifterna sänks, som regeringen föreslår, kommer trycket att öka, säger Karlsson.

– Dessutom är allt fler föräldrar medvetna om småbarnspedagogikens inverkan på inlärningen.

För Cygnaeus skolas del kan det kortsiktiga behovet av förskoleplatser lösas genom att skolans förskolegrupper nästa höst tillfälligt placeras i Yrkesinstitutets lokaler på Aningaisgatan.

På längre sikt kan en ny byggnad på skolgården, som också skulle lösa Cygnaeus slöjdsalsproblem, inrymma en förskola.

En sådan lösning skulle underlätta de förskoleplatser som går förlorade då daghemmet på Skolgatan 10 rivs.

Klart är, säger Hanna Karlsson, att Skolgatans lokaler måste ersättas med nya.

Det mest svårlösta problemet står Sirkkala förskola inför.

Just nu finns det inget förslag om var de 40 förskolebarnen i Sirkkalas upptagningsområde ska gå nästa höst.

Barnskötaren Anette Söderholm hoppas att förskolans nya lokaler hittas i närheten och Hanna Karlsson håller med om att det vore den optimala lösningen.

– Men i första hand handlar det om att över huvud taget hitta ett utrymme, säger Karlsson.

Att staden skulle köpa förskoleplatserna privat är inte ett alternativ enligt henne.

Staden har en personal att tänka på och ska hålla förskolan i egen regi. Dessutom skulle också privata aktörer stå inför liknande utrymmesproblem som staden.

– Det är bra att det finns privata alternativ men vi måste kunna erbjuda en kommunal förskola.

Frågan om Sirkkala förskola ingår i en större behovsutredning och Karlsson säger att man måste ha en lösning innan anmälningarna till förskolan inleds i januari nästa år.

I den utredning som den svenska sektionen tar del av i dag nämns stadsdelen Österås som en potentiell framtida placering för förskolan.

Det handlar trots allt om ett längre tidsperspektiv och några konkreta planer finns inte, säger Karlsson.