Cykelåkning året runt är inget alternativ
Jag har av principiella skäl utnyttjat nästan enbart cykel i Åbo under det senaste året, med olika däck beroende på underlaget, med regnkläder, varma kläder och -skor och givetvis med öronlappar och hjälm.
Cykling påstås vara ett klimatsmart alternativ till privatbilismen. Men tyvärr är det så att äldre människor, pensionärer, överviktiga, folk med dålig kondition, och folk med barn inte kan göras beroende av cykel. Trafikpolitiken ska inte alltför mycket prioritera en minoritet dödsföraktande hurtbullar som cyklar i ur, skur och halka.
Men nu är det slutcyklat. I söndags var jag nästan ensam på cykelbanan. Det hade fallit lite snö på den underliggande isskorpan som pryddes av några sandkorn. Plötsligt försvann min citybike under mig och jag föll raklång på rygg i marken.
Cykelhjälmen räddade livet, men eftersom jag som så många andra sjuttioåriga gubbar går på bloduttunningsmedicin var det risk för hjärnblödning.
En del blåmärken och en ömmande stukad höft och handled är inte så farligt. Men för tillfället är läget under kontroll och rummet har slutat snurra då jag stiger upp från stolen.
Vis av händelsen har undertecknad inhandlat en stor, varm och gosig härlig personbil. Citybiken är ersatt av en motionscykel framför teven som visar engelska ligamatcher.
Vi får hoppas på att staden bedriver en bil- och parkeringsvänlig trafikpolitik i framtiden. Även framtida elbilar behöver trafikleder och parkeringsplatser
Jarl Ahlbeck
Bilist