Coronan har visat att det finns en oro över självförsörjandegraden – metallutbildningen i Pargas lyftes upp till diskussion

Det tvååriga projektet ”Kolneutrala lösningar i Egentliga Finland” som inleddes i fjol är ungefär halvvägs.

Målsättningen med projektet är att sprida information om olika sätt som företag – främst med fokus på små- och medelstora företag samt underleverantörer – kan minska sitt klimatavtryck.

Det har man gjort bland annat genom seminarier och utbildningar, men också mer konkret genom företagsbesök. Det senaste året har förstås gjort besöken litet knepigare att genomföra, men i Pargas har man hunnit träffa 19 företag och i Kimitoön 24 företag.

Varierande kunskaper

Kenneth Nordell fungerar som projektchef för den åboländska delen av helheten.

Företagsutvecklingsbolagen Yrityssalo i Salo och Ukipolis i Nystad har en drivande roll i hela landskapets projekt, där också Loimaa och Pöytis deltar förutom de åboländska kommunerna.

– Det vi märkt av är att kunskaperna hos de mindre företagen är rätt varierande. Intresset finns, men alla vet inte riktigt hur man kan ta de här sakerna i beaktande i sin egen dagliga verksamhet, säger Nordell.

För de större industriföretagen är det viktigt att deras underleverantörer, antingen nuvarande eller kommande, har en plan för sitt klimatarbete och tar de här sakerna i beaktande.

– De stora företagen är för det mesta väldigt bra insatta i de här frågorna och jobbar aktivt med dem, påpekar Nordell.

Tips och råd finns

Projektet har hjälpt lokala småföretag bland annat med tips om olika stöd som man kan ansöka om för olika klimatvänliga åtgärder.

– Rent konkret har de flesta åtgärder handlat om att byta ut belysning till energisnåla ledlampor, att ta i bruk hybrid- och elbilar eller att beräkna den egna verksamhetens klimatavtryck. Solpaneler är sällan något som mindre företag ens går in för, en engångsinvestering på kanske 50 000 euro gör man hellre i den egna kärnverksamheten, konstaterar Nordell.

Under företagsbesöken har man också dryftat olika hotbilder för den egna verksamheten. Då har företag bland annat lyft fram komponentbrist, tillgängligheten på yrkesmän inom vissa branscher (metall, el, rörarbeten med mera).

Den globala containerbristen har också lett till fördröjningar av maskinleveranser.

– En viss oro finns också för att utländsk arbetskraft inte är lika villig att komma till Finland i och med att lönenivån i hemlandet har höjts. Många funderar på hur man kunde vara mer självförsörjande.

Slutspurt att vänta

För företagen är det i första hand kommunernas företagsrådgivare som är kontaktpersonen vidare; i Pargas John Forsman och i Kimitoön Mats Nurmio.

Forsman är nöjd med hur projektet utfallit så här långt.

– Projektet har gett mera än vi hoppades på och vi har haft bättre möjligheter att fokusera på industrierna. Vi hoppas också att antalet företagsbesök igen kan öka då vi ser ut att gå mot ljusare tider med coronasituationen. Det blir en ordentlig slutspurt innan februari nästa år, säger Forsman.

Han får medhåll av Nurmio som deltog på distans från Kimitoön.

– Det här projektet är en bra injektionsspruta för industrierna och ett bra exempel på hur ett projekt med en klar målsättning och målgrupp ska fungera.

Projektet pågår till februari 2022, då det blir dags att summera det hela i form av en slutrapport.

Axxell-hälsningar med metallsmak

Pargas stads näringslivschef Tomas Eklund hade med sig hälsningar från yrkesutbildaren Axxells direktionsmöte, där man hade dryftat problemet med brist på yrkesutbildning inom metall i och med att den linjen lades ner i Pargas för ett antal år sedan.

– Behovet finns och det är inte omöjligt att utbildningen återkommer i något skede. Problemet var främst att så få studerande var intresserade och sökte till utbildningen, trots att arbetsmarknaden behöver metallarbetare, säger Eklund.

Axxell stänger inga dörrar med nybygget

Axxells rektor Lena Johansson skjuter vänligt men bestämt ner tanken om att metallutbildningen i sin tidigare form skulle återvända till Pargas.

Men samtidigt påpekar hon att skolan i planeringen av nybygget i anslutning till skolcentret inte vill stänga några dörrar. Det enda som är konstant är en ständig förändring.

– Yrkesutbildningen i dag är i ständig förändring, det märker vi till exempel på Bangatan i Karis som blev klart 2012. Konceptet har förändrats helt och hållet och det sker tvära kast.

I nybygget i Pargas går man av den orsaken in för lösningar som inte utesluter utveckling och förändring i framtiden.

– Yrkesutbildningen i dag handlar inte om att studerande tillbringar 180 dagar i en verkstad, utan det är mycket mångsidigare än så. Allt handlar om flexibla lösningar och faktum är att den utbildning vi nu erbjuder knappast finns om tio år, om tjugo år ser det igen helt annorlunda ut.