Bostadsplacerare avvaktar – bra köpläge kan komma snart säger expert med ögonen på Åbo

Institutionella bostadsplacerare sägs ligga lågt med stora fastighetsuppköp just nu, på grund av osäkerheten på marknaden.

Jukka Sjösten vid Taaleri förvaltar bland annat fonden Aktia Bostäder+ för Aktia. Han skriver under att bostadsplacerarna – både institutionella och privata – nog är mer avvaktande för tillfället.

– Vi följer hur inflationen, räntestegringarna och fastighetsskötselkostnaderna utvecklar sig. Samtidigt sonderar vi hela tiden marknaden, och gör nog nya avtal om vi får ett bra förhandlingsresultat.

Fonden äger bland annat två höghus i Åbo: det nyrenoverade Universitetsgatan 34, som man tog över i somras, samt ett nybygge på Svalbrogatan 12 i Svalberga. Fondens intäkter kommer från invånarnas hyror.

Och även om viss försiktighet råder konstaterar att Sjösten att marknaden snart kan bjuda på bra köplägen.

– Man ser redan nu att den ekonomiska utvecklingen kan skapa bra möjligheter att göra nyanskaffningar då prisutvecklingen inte kommer att vara lika hård, kanske till och med negativ.

Inte som i Sverige

Sjösten tror ändå inte på kraftigt sjunkande bostadspriser i Finland, jämfört med Sverige där skuldsättningsgraden bland köparna varit så mycket högre än här.

– Utvecklingen av kvadratmeterpriset har också varit mycket måttligare här.

Om det bästa köpläget är om några månader eller ännu längre fram i tiden är omöjligt att säga exakt, konstaterar Sjösten. Just nu noterar han att det också finns de bostadsinvesterare som säljer, kanske för att de är tvungna på grund av de stigande räntorna.

– Då handlar det om aktörer som har väldigt hög skuldsättningsgrad. Nu, när skuldsättningskostnaden stiger, börjar fler aktörer att agera med mer eget kapital än tidigare. Så kommer vi också att göra, om bra köplägen uppstår, tills vi på nytt får ett bra pris på skuldsättningen och kan öka den måttligt igen, säger Sjösten.

Åbo intressant

Åbo är en intressant stad för fonden.

– Det är en universitetsstad, och tidigare har den legat efter i hyresutvecklingen. Men de senaste åren och månaderna har hyresutvecklingen här varit lite snabbare än vad den varit till exempel i huvudstadsregionen.

Sjösten konstaterar att fonden, när den överväger nyanskaffningar, ser mycket på bostädernas storlek i förhållande till var i staden de finns. I Åbo och andra tillväxtcentra finns det ofta mindre lägenheter i absoluta centrum och större bostäder utanför.

– Det hänger förstås ihop med hur marknaden fungerar och hur folk vill bo.

Det har diskuterats att det byggt rätt små bostäder den senaste tiden samtidigt som coronatiden, med ökat distansarbete, gjort att folk vill bo större. Märker ni det?

– Det stämmer nog, och har synts på marknaden. Kanske tydligast i huvudstadsregionen, där små bostäder i centrum blev outhyrda när pandemin slog till, och folk flyttade utanför centrum. Det är en delorsak till att hyresutvecklingen inte varit lika stark där som i övriga tillväxtstäder.

Att arbetsmarknaden ser ut att gå mot mer distansjobb åtminstone för en del av arbetskraften är ett faktum, säger Sjösten.

– Det betyder att man i fortsättningen behöver aningen mera kvadratmeter än tidigare, i alla fall vad gäller nybyggen. Samtidigt är arbetsresorna i Åbo överlag ganska korta, så här finns kanske inte riktigt samma behov som i huvudstadsregionen.

Enkät i Taloussanomat: Ekonomiska läget skapar trubbel för flera bostadsinvesterare

Ungefär en tredjedel av de privata bostadsinvesterare som besvarat ekonomisajten Taloussanomats webbenkät uppger att det ekonomiska läget har orsakat problem för deras investeringsverksamhet.

En investerare, som äger lägenheter i Tammerforstrakten, uppger att finansieringsvederlaget för flera av dem stigit med 100–350 euro, och att vissa husbolag uppburit extra vederlag på 500 euro.

En annan investerare uppger att vederlagen nu övergår hyresintäkterna.

En tredje uppger att en höjning bostadens finansieringsvederlag med 70 euro, i kombination med taket för hur mycket hen kan höja hyran, gör att det tar 3–4 år innan hyresintäkterna åter är i balans med vederlagshöjningen.

– Och då vet man inte ännu hur mycket det egentliga vederlaget höjs, säger personen i enkäten.

Fastighetsinvesteraren Janne Romppainen, som äger drygt 70 lägenheter, säger till Taloussanomat att enbart finansieringsvederlagen för hans lägenheter stigit med 15 000 euro i månaden.

Han tror att det finns investerare som tvingas avyttra bostäder då kassaflödet slår över till minus.

Det är räntehöjningarna som driver upp finansieringsvederlagen, samtidigt som Disponentförbundet bedömer att också skötselvederlagen i snitt kommer att höjas med cirka 10 procent bland annat på grund av höjda el- och energipriser, skriver sajten.

Flera personer i enkäten uppger också att det blivit knepigare att hitta bra hyresgäster. En investerare säger till sajten att distansstudier och -arbete minskat behovet av hyreslägenheter.

Taloussanomat uppger att de fick in cirka hundra svar på enkäten.

Intresserad av att läsa fler ÅU-artiklar?Första månaden bara1,00 €! Klicka här.