Bort med utexaminering och in med bildning – tack!
Det här är en opinionstext, åsikterna är skribentens egna.
2024 var utmanande på många sätt. Vår exportbaserade ekonomi tar en törn när det går sämre globalt och till och med Tyskland – Europas ekonomiska ånglok – har sett en svacka i sin ekonomi.
Att öka den finländska industrins konkurrenskraft har under många år varit en aspekt som regeringar har strävat efter att förbättra.
Regeringen tänker förbättra finska konkurrenskraften genom att öka andelen högskoleutbildade i befolkningen.
T.ex. under 2023 gick man in för en pilot för att producera tusen nya doktorer på tre år. Typiskt eftersträvar man fyra år men ofta tar det längre att avklara doktorsexamen.
Man har rentav börjat prata om att ”producera” – i kontrast till att utbilda – kandidater, magistrar och doktorer.
Högskolor är en produktionsenhet för examina. Det framhävs av statens finansieringsmodell för högskolorna där antalet examina väger tyngst för finansieringen. För att högskolorna ska kunna gå runt krävs alltså en ökande produktion av examina.
Detta tänk smittar av sig till studenter där det bekräftas av en vilja att få ut ”pappren” för att sedan kunna få ett trevligt och välbetalt arbete – som man fått i utbyte mot sina papper inte nödvändigtvis sitt kunnande.
I den produktionsbaserade utbildningsmodellen blir målet för student och högskola examen, inte bildning.
Jag utmanar Undervisningsministeriet att ändra högskolornas incentiv till att skapa en bildad snarare än en utexaminerad befolkning.
Att begränsa högskolornas roll till en produktionsenhet för examina förbiser fullständigt det egentliga värdet hos högskolorna.
Det är trots allt inte examen som sköter ett arbete eller producerar gods utan en person med vissa kompetenser och modet att föreställa sig något nytt.
Det centrala i finansieringsmodellen är att utexaminera studenter inom utsatt tid.
Ve och fasa ifall de faller av studierna för att de får en arbetsplats! Högskolan förlorar pengar eftersom studenten inte tar ut sitt examina för att hen har trätt in i arbetslivet! Det är ju hur knäppt som helst!
Jag utmanar Undervisningsministeriet att ändra högskolornas incentiv till att skapa en bildad snarare än en utexaminerad befolkning.
Vad hände om vi öppnade högskolornas dörrar för alla intresserade att utveckla sin kunskap och sina kompetenser medan examen skulle vara ett sekundärt mål?
Vem som helst kunde skaffa den kunskap som just då är relevant för dem.
Det om någonting skulle skapa förutsättningar för livslångt lärande!
Tänk dig att du får en ny arbetsuppgift eller eftersträvar något jobb. Kanske du behöver vissa specifika färdigheter för att sköta jobbet exemplariskt.
Då tar du en kurs på en högskola och får kompetensen. Du behöver inte gå en 3–5 års utbildning och du behöver inte begränsa dig till ett visst utbud som levereras genom öppna universitetet – hela finska högskolesektorns kursutbud skulle stå till ditt förfogande.
Fokuset på examina skapar en skev bild av var högskolornas värde ligger: I att experimentera, tänka om och hämta nya idéer till Finland genom internationellt samarbete och sprida denna kunskap till folket i olika form, främst undervisning, och på så vis berika vårt samhälle socialt, kulturellt och ekonomiskt.
Det är i högskolor där vi borde utvidga studenternas sinne för vad som är möjligt eller vad som kunde vara möjligt, vilket är speciellt viktigt i vår tidsepok.
Grunden för vår konkurrenskraft är en bildad och kompetent arbetskraft som har de färdigheter som krävs för att utföra alltmer komplicerade arbetsuppgifter effektivt och innovativt oberoende om de har en examen eller inte.
Här kan du läsa fler kolumner av Johnny Långstedt.