Borgmästare eller stadsdirektör i Åbo -- har du koll på skillnaden?

Tillsvidare står det stadsdirektör, kaupunginjohtaja på dörren till stadsdirektör Minna Arves kontorsrum på Universitetsgatan i Åbo.

Men i framtiden kan det hända att det i stället står borgmästare på dörren. Åbo Akademis kommunforskare Siv Sandberg är ganska säker på att det gör det.

– Så här nära har Åbo nog inte tidigare varit borgmästarmodellen, säger Sandberg.

Borgmästarval i april 2021?

Diskussionen om huruvida Åbo bör gå in för att i framtiden ha en borgmästare istället för en stadsdirektör går just nu het.

Stadens förvaltningsstadga ses över och om staden vill välja en borgmästare i samband med nästa kommunalval i april 2021, måste nödvändiga förändringar i förvaltningsstadgan göras nu.

Men vad är egentligen skillnaden mellan en borgmästare och en stadsdirektör?

Riktigt kort kunde man sammanfatta skillnaden så här: Till borgmästare väljs en politiker som har en majoritet av fullmäktige bakom sig medan den traditionella kommundirektören är en tjänsteman vars mandatperiod inte är knuten till fullmäktigeperioden.

I princip kan fullmäktige välja vem som helst till borgmästare, men det ligger inbyggt i modellen att det är en politiker som kandiderat i val.

Borgmästarmodellen:

Kommunens leds av en person som har en tydlig koppling till resultatet i kommunalvalet

Fullmäktige väljer borgmästaren för fyra år i taget

Om majoritetspartiet byts ut i följande val, väljs också en ny borgmästare

Borgmästaren är också ordförande för stadsstyrelsen

I borgmästarmodellen kan också ingå biträdande borgmästare. De kan liksom borgmästaren väljas politiskt.

Kommundirektörsmodellen:

Kommundirektören är en tjänsteman som utses tillsvidare eller på tidsbundet mandat

Fullmäktige väljer, men det finns inget krav på att valet ska utgå från valresultatet

Sektorchefer och eventuell biträdande stadsdirektör är också tjänstemän. I de största städerna har de ledande cheferna valts enligt partibok.

Arbetsuppgifterna för en stadsdirektör och en borgmästare ser rätt lika ut. Personen i fråga har helhetsansvaret för kommunens organisation och fungerar som stadens eller kommunens ansikte utåt.

Mellanmodell i Åbo nu

Åbo har just nu en mellanmodell. Stadsdirektör Minna Arve är en tjänsteman med en tydlig politisk bakgrund (Samlingspartiet) och ett tidsbundet kontrakt på fyra år.

– Den modell som Åbo har i dag ligger väldigt nära borgmästarmodellen, säger Sandberg.

En viktig skillnad är ändå att stadsdirektör Minna Arve inte är ordförande i stadsstyrelsen. Som borgmästare skulle hon vara det.

Diskussionen om att eventuellt gå in för borgmästarmodellen har pågått i Åbo hela 2000-talet och väckte till en början ganska starkt motstånd. I dag verkar det finnas en allt större enighet kring att invånarna ska få vara med och påverka vem som är stadens galjonsfigur.

– Den kommunala ledningen har redan tidigare varit politiserad och då tycker jag att det känns som ett naturligt steg att löpa linan ut, säger Sandberg.

Men hur själva borgmästarvalet begås är avgörande för hur mycket invånarna kan påverka. Sandberg förklarar:

– Om man går in för att borgmästaren väljs i samband med kommunalvalet och partierna alltså på förhand meddelar sina borgmästarkandidater, så har de invånare som röstar i kommunalvalet chans att påverka vem som blir kommunens galjonsfigur. I sista hand är det förstås fullmäktige som avgör, men invånarna har lättare att styra processen om de känner till kandidaterna.

Kommuner med borgmästare

Helsingfors (ca 648 000 invånare)

Tammerfors (ca 235 000)

Tusby (ca 38 600)

Pirkkala (ca 19 300)

Kärkölä (ca 4400 invånare)

Puolanka (ca 2600 invånare)

Tammerfors och Helsingfors, som båda har borgmästare, gjorde när det begav sig lite olika på den här punkten. I Helsingfors visste väljarna vilka de olika partiernas borgmästarkandidater var då de röstade i valet 2017. I Tammerfors visste väljarna det bara delvis.

Om Åbo väljer att gå in för borgmästarmodellen, borde alltså partierna då offentliggöra sina borgmästarkandidater inför valet eller inte? Det här råder det inte enighet om i de politiska partierna i Åbo.

– Jag tycker nog att det är rejälare att offentliggöra vilka kandidater man har så att det inte blir ett spel i kulisserna, svarar Sandberg.

Lauri Kattelus (Saml), ordförande för Åbos stadsstyrelse och den som leder arbetet med att justera Åbo stads förvaltningsstadga, är av samma åsikt.

– För mig är det helt självklart att de partier som har lämpliga borgmästarkandidater meddelar det inför valet. Förändringarna i förvaltningsstadgan görs ju för att förbättra den kommunala demokratin.

I de kommuner som tagit i bruk borgmästarmodellen och där man också valt biträdande borgmästare, har den knepigaste biten visat sig vara de biträdande borgmästarna och deras relation till förvaltning och politik.

Ska man ha också biträdande borgmästare som företräder olika partier, lite som ministrar i en regering, eller ska sektorerna som i dag ledas av tjänstemän? Enligt det förslag man arbetar med i Åbo just nu skulle väljarna inte bara rösta på en borgmästare utan också på biträdande borgmästare.

Men om det blir stort fokus på de stora partierna och deras borgmästarkandidater, hur går det för de små partierna?

– Det har nog en effekt på de små partierna. Att det blev så stort fokus på borgmästaren i kommunalvalet i Helsingfors var något som de små partierna inte tyckte om. Jag kan tänka mig att det kommer att se lite lika ut i Åbo att de partier som har chans att få biträdande borgmästare tycker att det är bra medan de mindre partierna kanske inte gör det, svarar Sandberg.

Så här går processen vidare i Åbo